Så bygger vi för framtiden i centrala Lomma

Visualisering av gymnasieskolan/kommunhuset. Illustration: Liljewall

Lommas centrala delar står inför en spännande utveckling de kommande åren. Genom att bygga ett kvarter som rymmer både gymnasieskola, kommunhus och verksamhetslokaler skapar vi ett nytt stråk genom centrala Lomma från tågstationen ner till hamnen och som bidrar till tätortens utveckling. Nu och fram till sommaren 2024 pågår nedmontering av gamla kommunhuset.

Vi planerar för en ny gymnasieskola och nytt kommunhus i det kvarter där kommunhuset finns idag. Genom att bygga ett kvarter som rymmer både gymnasieskola och kommunhus så möjliggör vi för fortsatt valfrihet för kommunens ungdomar, skapar rådighet över kvalitet och kostnader samt skapar ändamålsenliga kontorslokaler för kommunens medarbetare.

Samtidigt stärker vi befintliga stråk mellan tågstation, centrum och hamn och skapar nya platser som bidrar till ett levande centrum.

 

Vad gör vi?

Vi planerar för en ny byggnad som kombinerar gymnasieskola och kommunhus i centrala Lomma. Bland annat har vi tagit fram en ny detaljplan för fastigheten som vann laga kraft den 20 februari 2024. Samtidigt arbetar vi vidare med skolans inriktning och profil samt tar fram förslag på utformning av byggnaden.

Området som vi arbetar omfattar bland annan Ovalen, Kommunhustomten och delar av Vinstorpsskolan. Platsen är unik eftersom den binder samman viktiga delar av centrala Lomma – stationsområdet och centrumområdet med Lomma hamn och Lomma beach. Platsen är även ett nav där tåg och buss samt de större infartsvägarna strålar samman.

Kvarteret ska vara en inbjudande, kreativ och levande mötesplats som möter framtidens behov och möjligheter. Det ska bidra till ett levande centrum, främja kreativitet och innovativ samverkan och skapa mervärde för samhället. Bebyggelsen ska bidra till hälsa, trygghet och hållbarhet samt utformas kostnadseffektivt, smart och flexibelt för att kunna anpassas till framtida utveckling.

Varför gör vi det?

Gymnasieskola på hemmaplan

Idag pendlar kommunens ungdomar för sina gymnasiestudier, i stor utsträckning till Lund och Malmö. En gymnasieskola i Lomma ger kommunens ungdomar valmöjligheten att studera på hemmaplan samtidigt som skolan även kan attrahera elever från närliggande kommuner. På så sätt bibehåller vi fortsatt valfrihet för kommunens ungdomar, bidrar till det regionala utbudet och får större rådighet över kvalitet och kostnader.

Ett centralt läge med bra möjligheter till kommunikationer är viktigt för etableringen av skolan. Läget ger även upphov till många människor i rörelse, vilket bidrar till tätortens utveckling.

Nytt kommunhus med ändamålsenliga lokaler

Under 2019 genomfördes en statusbesiktning av det befintliga kommunhuset och byggnaderna runt omkring ur ett kortsiktigt perspektiv. Där identifierades brister som behöver åtgärdas inom de närmsta åren. För att få en tydligare uppfattning av byggnadernas status ur ett längre perspektiv gjordes en fördjupad besiktning i september 2021. Där påtalades brister gällande inomhusklimat, ventilation och trångboddhet då verksamheten har vuxit de senaste åren. Det framkom även att bristerna i kommunhusets äldre del mot Strandvägen är i sådan omfattning att byggnadens tekniska livslängd anses vara uppnådd.

För att kunna fullgöra vårt välfärdsuppdrag även i framtiden är det viktigt att kunna rekrytera kompetent och kvalificerad personal. En del av att vara en attraktiv arbetsgivare handlar om att kunna erbjuda en attraktiv arbetsmiljö. Det finns också ett behov av att skapa en tillgänglig och samlad mötesplats där invånare, näringsliv och besökare kan möta förtroendevalda och tjänstemän på ett modernt och välkomnande sätt. Det centrala läget är attraktivt både ur ett medborgarperspektiv och medarbetarperspektiv.

Vad händer nu?

  • Under kvartal 1 och 2 2024 pågår nedmontering av byggnaderna på kommunhustomten och sedan följer byggnation av de nya lokalerna. Både kommunhuset och gymnasieskolan planeras att vara klara att tas i drift under 2027.
  • Den 20 februari fattade mark- och miljööverdomstolen beslut om att inte ge prövningstillstånd. Det innebär att Mark- och miljödomstolens avgörande står fast och den antagna detaljplanen för kommunhuskvarteret har vunnit laga kraft.
  • Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige den 28 september 2023. Detaljplanen är överklagad och överprövning pågår.
  • Arkitektfirman Liljewall har, efter förnyad konkurrensutsättning, projekterat byggnaden. Upphandling av projektet har genomförts och NIMAB Entreprenad AB har tilldelats uppdraget som byggentreprenör.
  • Parallellt har arbete pågått med att bland annat utreda vad som är kvalitet i gymnasieskolan enligt elever och lärare, hur konkurrenssituation och driftsförutsättningar ser ut samt vad lärdomarna är från andra aktörer som branschetablerat gymnasieskolor. Under 2024 planeras rekrytering av verksamhetschef för gymnasieverksamheten.

Panelsamtal

Vi har fått många frågor om planerna på en gymnasieskola och ett nytt kommunhus. Några av de frågorna ställer vi i fyra panelsamtal till våra medarbetare och en arkitekt som jobbar med projekten.

Ta gärna del av filmerna på sidan Panelsamtal.

Studie ger kunskaper inför utformning av gymnasieskolan

Under 2023 har vi tagit reda på vad som påverkar elevers val av gymnasieskola och vad som är god kvalitet i gymnasieskolan.

Det vi lärt oss kommer att påverka utformning och innehåll av den nya gymnasieskolan i Lomma kommun.

Vi har kartlägt hur:

  • Lomma kommuns elever i grundskolan tänker inför valet av gymnasium
  • Gymnasielever i Lund och Malmö tänker om sin gymnasietid
  • Vad gymnasielärare tycker kännetecknar en attraktiv gymnasieskola
  • Aktuell forskning om vad som anses ge bra kvalitet inom utbildning

Av resultatet ser vi hittills att eleverna i grundskolan tycker att en attraktiv gymnasieskola präglas av studiero, elever som är motiverade att studera och en gymnasieskola där man passar in. Valet av gymnasieskola påverkas av om lärare är uppmärksamma på hur eleverna mår och av hur uppmärksamma de är på sammanhållningen i klassen. Det är viktigt att en framtida gymnasieskola har platser där man kan plugga själv eller i grupp.

Resultatet pekar också på att den avgörande faktorn är lärarnas kompetens. Duktiga lärare löser svåra situationer i undervisningen genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte.

I intervjuer med gymnasielever ser vi att sociala relationer har en stor betydelse för elevers välmående och att de påverkar elevernas studietid positivt. För eleverna handlar skolan mycket om att umgås med sina vänner och att ta del av olika sociala aktiviteter.

 

Visualisering av kommunhuskvarteret

Nedan finns en tidig visualisering av hur kvarteret kan komma att upplevas. Visualiseringen är framtagen i ett tidigare skede och stämmer inte helt överens med liggande projektförslag.

2021

Pågående detaljplanearbete

Maj-juni 2022

Detaljplan på samråd

Aug 2022

Dialogmöte

Januari 2023 - Januari 2024

Upphandling, bygglov och flytt av kommunhusets verksamhet

April 2023

Beslut om granskning

September 2023

Beslut om antagande

Januari 2024 - 2027

Projektering, rivning och byggnation

2027

Driftstart gymnasieskolan

2027

Inflytt i kommunhuset

Vanliga frågor och svar

Utformning och plats

Platsen är vald utifrån flera olika kriterier och perspektiv. Det var till exempel en förutsättning att platsen för de nya byggnaderna skulle ligga kollektivtrafiknära och att tomten skulle ägas av kommunen. För bästa utväxling vill vi även bygga skolan där det finns starka och befintliga stråk för att skapa en naturlig mötesplats.

De tillåtna höjderna regleras i detaljplanen. Vissa takpartier kommer att bli högre medan andra blir lägre. Arkitekterna har arbetat med mycket vinklar och vrår för att skapa ett dynamiskt hus som anpassar sig till den omgivande bebyggelsen.

Både rivning, schakt och byggnation kommer att generera byggtrafik i området. De mest intensiva faserna är under rivning och schaktning. Utformningen av kvarteret skapar möjlighet att få genomfart på olika vägar, och transporterna behöver inte använda samma väg in som ut.

I detaljplanen finns fortsatt en byggrätt men kommunen planerar inte för att utnyttja byggrätten nu, utan ser ytan som en möjlig framtida expansionsyta.

Initialt planeras tomten iordningställas som grönområde med plats för cykeluppställning och plats för kommunens bilpool.

Gymnasieskolan

Under 2023 tar vi reda på vad som påverkar elevers val av gymnasieskola och vad som är god kvalitet i gymnasieskolan. Det vi lär oss kommer att påverka utformning och innehåll av den nya gymnasieskolan i Lomma kommun.

Vi kartlägger bland annat hur Lomma kommuns elever i grundskolan tänker inför valet av gymnasium, vad gymnasielever i Lund och Malmö tänker om sin gymnasietid, vad gymnasielärare tycker kännetecknar en attraktiv gymnasieskola samt följer upp aktuell forskning om vad som anses ge bra kvalitet inom utbildning

Vår samlade bedömning är att den nya gymnasieskolan kan attrahera både kommunens ungdomar samt ungdomar från närliggande kommuner och fylla de skolplatser som skolan ska erbjuda.

Vi har en kontinuerlig dialog med Skånetrafiken för att påverka och öka turtätheten mellan centralorterna där vi också har dialog om projekt som är på planeringsstadiet En gymnasieskola i Lomma har potential att ändra resmönster och därmed öka relevansen för Skånetrafiken att öka turtätheten på busslinjerna.

Utformningen av lokalerna är ännu inte klara. Men vår ambition är att skapa lokaler som kan nyttjas av föreningsliv och möten.

Finansiering och upphandling

Kommunfullmäktige beslutade 2022 om en investeringsbudget på 261 miljoner kronor för kommunhus respektive 317 miljoner för gymnasium.

I totalutgiften ingår entreprenadkostnader (projektering, rivning och nybyggnation) samt byggherrekostnader (förprojektering, konsulter före och under genomförande, administration, myndighetsavgifter samt anslutningsavgifter).

Rivningskostnaden, som idag ingår i totalutgiften, kommer att omfördelas från investeringsprojektet till Samhällsbyggnadsnämndens driftbudget på grund av redovisningskrav.

Vad avser infrastruktur belastas projektet av de förändringar som behöver genomföras i direkt anslutning till kvarteret enbart med anledning av utvecklingen av kommunhuskvarteret. Andra infrastrukturåtgärder i närområdet är planerade sedan tidigare, däribland ombyggnad av cirkulationsplatsen, vilka är finansierade i projektet Lomma centrum norra där ett helhetsgrepp tas över omdaningen av norra delarna av centrum. 

Vad gäller temporära lokaler, kommer evakueringen att genomföras dels genom omfördelningar inom befintliga lokaler och befintliga externa inhyrningar samt dels genom kompletterande externa inhyrningar. Driftkostnader (inkl. hyror) hanteras inom förvaltningarnas driftbudgetar enligt normal praxis. Den sammanlagda internhyran för alla lokaler som nyttjas inom ramen för evakueringen beräknas över perioden att motsvara den internhyran för det befintliga kommunhuset, vilket innebär att evakueringslokalerna inte medför några ökade kostnader.

Flyttkostnader är inte till sin art en investeringskostnad utan hanteras i driften.

Inredning i form av lösa inventarier är aldrig en del av fastighetsprojekt och har följaktligen inte heller ingått i  totalutgiften. Sedan tidigare finns därför separat budget för dessa ändamål inom Kommunstyrelsen respektive Barn- och utbildningsnämnden. 

Nej, vi har inte fått något direktiv från våra politiker att sluta planera för projektet.

Kommunens driftbudget reglerar hur mycket pengar kommunen har till driften av ordinarie verksamhet. Driftbudgeten utgår från de totala skatteintäkterna, generella bidrag och kommunal skatteutjämning. Enligt lag får inte kostnaderna överstiga intäkterna. Driftbudgeten ska täcka löpande kostnader för de behov som finns här och nu inom exempelvis skola och äldreomsorg avseende löner, lokaler, förbrukningsmateriel, service o.s.v. Samtliga verksamheters kostnader i kommunens driftbudget uppgår i dagsläget till cirka 1 700 mnkr årligen.

Kommunens investeringsbudget reglerar hur mycket pengar kommunen har för tillväxt och anpassningar genom långsiktiga investeringar. En investering innebär ett köp av en tillgång för användning över en längre tid. Utgiften för tillgången belastar därför inte kommunens resultat direkt så som en driftkostnad gör. I stället bokförs investeringen i balansräkningen och kostnaden fördelas ut över tid genom att årliga avskrivningar på tillgången. Hur många år kostnaden fördelas på beror på tillgångens bedömda ekonomiska livslängd. Motivet för detta är att ge en rättvisande bild av kommunens förbrukning för respektive redovisningsperiod, i enlighet med lagstiftning och redovisningsrekommendationer. Investeringar finansieras genom lån från externa långivare och/eller genom egna medel. Under nuvarande budgetperiod är kommunens genomsnittliga självfinansieringsgrad cirka 61,5 procent.

Kommunens driftbudget och investeringsbudget har som konstaterats olika syften och olika tidshorisonter och är skilda från varandra, vilket innebär att det inte går att flytta pengar från en budget till en annan.

I kommunens investeringsbudget finns 578 mnkr avsatta för den nya gymnasieskolan/kommunhuset, varav 317 mnkr avser gymnasieskolan och 261 mnkr kommunhuset.

Investeringar i fastighetsprojekt ger upphov till kapitalkostnader, vilka består av en årlig räntekostnad (2024: 2,5 procent) på det investerade kapitalet samt avskrivningar. När byggnaderna driftsätts är de årliga kapitalkostnaderna för kommunhuset beräknade till cirka 11 mnkr/år och för gymnasieskolan cirka 13 mnkr/år.

Nya byggnader innebär också årliga drift- och underhållskostnader i form av att nya ytor ska förses med el, värme, vatten, ventilation, reparationer och skötsel, samt att medel avsätts för framtida underhåll. Dessa kostnader fastställs enligt kommunens internhyressystem. Drift- och underhållskostnaden är beräknade till cirka 4 mnkr/år för kommunhuset och cirka 6 mnkr/år för gymnasieskolan.

Den sammanlagda lokalkostnaden som härrör från kapitalkostnad, fastighetsdrift och underhåll för det nya kommunhuset är bedömd till cirka 15 mnkr/år och gymnasieskolan till cirka 19 mnkr/år.

Hittills har projektet använt en mycket liten del (cirka 1,5 procent) av investeringsbudgeten eftersom endast projektering har pågått. Kostnaderna i driften kommer först när kommunen har påbörjat byggnationen. Avskrivningarna uppstår när byggnaden står klar, vilket är beräknat till 2027. De bedömda nivåerna på driftkostnaderna bedöms gälla från och med 2027. Kommunens driftbudget är därför i allt väsentligt inte påverkad av byggprojektet i detta skede.

En investering leder till framtida avkastning genom ökad samhällsnytta och tillväxt. Samtidigt ska en investering inte endast vara lönsam i sig själv, utan även bidra till att förbättra kommunens ekonomi på lång sikt. Det innebär att lönsamheten både behöver mätas i nytta och i ekonomiska aspekter.

Genom att bygga ett nytt kommunhus ökar kommunen sina kapitalkostnader relativt dagens nivå, samtidigt som kommunen sänker sina drift- och underhållskostnader. Delar av det befintliga kommunhuset är redan idag i behov av omfattande underhåll medan andra delar behöver större underhållsåtgärder om 10-15 år. Den sammantagna ekonomiska bedömningen är att ett nybyggnadsalternativ och ett ombyggnadsalternativ ur ekonomiskt hänseende är jämförbara sett till årlig kostnad för kommunen. Därför har inte den ekonomiska aspekten vägt tyngst i slutsatsen att bygga nytt. Ett nytt kommunhus har bedömts tillföra andra värden som att bidra till att kommunen är en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda bättre service till invånarna, öka nyttjandegraden samt att bättre disponera kommunhuskvarteret för att befolka tätorten och därmed bidra till utvecklingen av lokalsamhället – bland annat genom att ge rum för en kommunal gymnasieskola.

Genom att driva en gymnasieskola i egen regi får kommunen möjlighet att få rådighet över både kvalitet och kostnader för gymnasieplatserna i kommunen. Alternativkostnaden är att köpa en motsvarande plats i en annan kommun. En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av hemkommunen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. I dagsläget ligger snittkostnaden för köp av plats i Lunds kommun inom programspåren natur, samhälle och ekonomi på cirka 101 tkr. Detta är en brant utveckling från tidigare nivå på cirka 90 tkr, vilket Lomma kommun idag har små möjligheter att påverka. Lomma har cirka 1 100 elever i gymnasial utbildning och har därför redan idag en årlig driftkostnad för gymnasieverksamheten på mer än 100 mnkr. Lokalkostnader ingår i detta och uppgår normalt vanligtvis till cirka 25 procent av de totala driftkostnaderna. Övriga kostnader, som också utgör huvuddelen av driftkostnaderna, är bland annat löner, mat, läromedel, förbrukningsmateriel med mera.

På detta sätt finns det en potential till mer gynnsamma driftkostnader för gymnasieutbildningen på längre sikt. Hur stor effekt detta får beror på hur många elever från kommunen som väljer att gå i gymnasieskolan i Lomma. För de elever som kommer från andra kommuner betalar hemkommunen för elevernas kostnader. Kostnaden per elev i Lommas gymnasieskola förväntas inte överstiga det kommunen i dagsläget betalar för en utbildningsplats inklusive lokalkostnader i en annan kommun. Detta innebär att driftkostnaderna för gymnasieskolan inte är tillkommande utan byts ut mot kostnader för en köpt plats, alternativt finansieras av den kommun som placerar elever i skolan, som en intäkt till kommunen.

Lönsamhet i skolan får ses i förhållande till alternativkostnaden, det vill säga att köpa motsvarande plats i annan kommun. Hur ökade lokalkostnader påverkar den totala kostnaden per elev behöver analyseras utifrån övriga driftkostnader. Normalt utgör lokalkostnader cirka 25 procent av gymnasieskolornas totala kostnader. Det är dock rimligt att anta att en gymnasieskola med nybyggda lokaler har en relativt sett högre andel lokalkostnader i totala kostnader (det vill säga >25 procent). Med tanke på att kostnader skrivs av under många år blir kostnaden för nya lokaler relativt marginell sett per elev. Inte minst har en eventuell fördyring av byggprojektet mycket marginell effekt på driftkostnaderna per elev i gymnasieverksamheten.

I de fall internräntan skulle komma att höjas innebär det att den höjs för samtliga kommuner och att andra kommuners priser förväntas stiga i motsvarande omfattning. Samma sak gäller för till exempel löneökningar i lärarkåren och liknande kostnadsökningar. Detta innebär att denna typ av potentiella fördyringar även finns i alternativkostnaden, det vill säga när Lomma kommun köper gymnasieplatser i annan kommun.

Om skolan inte skulle bli fullbelagd behöver man optimera antalet tjänster i förhållande till elevantalet. Att optimera handlar inte om att inte ha tillräckligt med personal, utan att anställa personal i rätt tid i förhållande till hur elevantalet utvecklas. Kommunen har också möjlighet att arbeta med tillfällig användning av delar av gymnasieskolan för till exempel andra kommunala ändamål under uppstartstiden.

Kommunsverige har extraordinära kostnadsökningar under 2023 och 2024. Utöver befarade kostnadsökningar för el och biogas har också Sveriges kommuner markant högre kostnader för pensioner under till följd av ökad inflation och ett nytt pensionsavtal. Detta beror på att Sveriges kommuner har valt att göra satsningar på sin personal för att göra arbetet mer attraktivt, eftersom kompetensförsörjning är en av de framtida stora utmaningarna för kommunerna. En annan fördel med det nya systemet är att kommunernas pensionsskuld succesivt minskar. För Lomma kommuns del innebär dock övergången till nytt pensionssystem en kostnadsökning på 60 respektive 80 mnkr för åren 2023 och 2024. Från och med 2025 ligger prognosen för pensionskostnaderna på 100 mnkr totalt, vilket är cirka 70 mnkr lägre än prognosen för 2024.

Upphandlingen är genomförd som en totalentreprenad enligt lagen om offentlig upphandling. I de administrativa föreskrifterna finns krav som i första hand ska uppfyllas av entreprenörerna. Därutöver görs en utvärdering av anbuden på pris och presentation med viktningen på pris 70% respektive intervju 30 %. Att man inte bara handlar upp med viktning på pris görs med anledning av att man vill kunna beakta olika kvalitetsaspekter i upphandlingen.

Efter att kraven har kontrollerats så har priset och presentationsdelen utvärderats var för sig och sedan har dessa ingående delar viktats enligt ovanstående procentsatser. Den aktör som erhållit den högsta totala poängsumman har sedan tilldelats.

Kommunen har haft stöd av extern juristkompetens i samtliga skeden av upphandlingen.

Det framgår av upphandlingsunderlaget vad som ska ingå i presentationen och hur presentationerna bedöms. Kriterierna är struktur, organisation, arbetsmiljö, säkerhet, samarbete med beställare, långsiktig kvalitet samt hur man arbetar med personal och underleverantörer. Sett över samtliga presentationer fanns flera anbudslämnare som fick höga betyg. De anbudslämnare som fick lägre betyg svarade inte lika väl eller omfattande på de frågor som ingick i direktiven för presentationen.

Presentationsgruppen har bestått av två projektledare från kommunens fastighetsenhet samt kommunens ekonomichef. Därutöver har en extern advokat med specialkompetens inom lagen om offentlig upphandling deltagit vid samtliga presentationer för att säkerställa att LOU uppfylls i dessa delar. Alla anbudlämnare har haft samma information och förutsättningar. Tilldelningen har överprövats av förvaltningsrätten, som inte har haft någon kritik mot upphandlingens genomförande.

EU har beslutat om sanktioner mot Ryssland och Belarus till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Sanktionerna är beslutade genom EU-förordningar. Dessa sanktioner påverkar upphandlande myndigheter och offentliga upphandlingar på flera olika sätt. Bland annat får inte den upphandlande myndigheten tilldela kontrakt till en leverantör som tillhör någon av följande kategorier:

  1. a) Ryska medborgare eller fysiska eller juridiska personer som är etablerade i Ryssland
  1. b) Juridiska personer, enheter eller organ vars äganderätter till mer än 50 % direkt eller indirekt ägs av någon som avses i a)
  1. c) Fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som agerar för, eller på uppdrag av, en enhet som avses i a) eller b).

Ytterligare information om Sanktionerna finns på Kommerskollegiums webbplats. Det finns även information om Sanktionernas betydelse i upphandlingar på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

En offentlig myndighet får, enligt gällande sanktioner, inte sluta avtal med företag som till mer än 50 % ägs av företag som omfattas av sanktioner. I övrigt får dock inte utländskt ägande beaktas enligt Lagen om offentlig upphandling. I den aktuella upphandlingen har det funnits information om kraven kopplat till gällande sanktioner. Redan i anbudsprocessen har anbudsgivarna lämnat försäkran om att de förhåller sig till EU:s sanktionslista. Samtliga har även redovisat ägarstruktur. ​

NIMAB entreprenad AB omfattas inte av sanktioner, inte heller Strabag SE som äger NIMAB. Ett företag, MKAO Rasperia, som äger en aktiepost om 27,8 % i Strabag omfattas däremot av sanktioner. Rasperias tillgångar är sedan tidigare frysta av EU, vilket innebär att Rasperia inte har någon bestämmanderätt och inte heller får ta del av vinst och utdelningar.

Kommunen har följt samtlig lagstiftning som rör gällande sanktioner i denna fråga och har som upphandlande myndighet skyldighet att även följa lagen om offentlig upphandling.

Sidansvarig: Lovisa Liljenberg

Senast uppdaterad: