- Startsida
-
Omsorg och hjälp
-
God man, förvaltare, förmyndare
-
För dig som behöver god man/förvaltare
God man får den som inte kan sköta sin egen ekonomi och egna angelägenheter.
Det är helt frivilligt att ansöka om god man.
För dig som behöver god man/förvaltare

En god man kan behövas om en person inte klarar av att sköta sina ärenden eller riskerar att bli utnyttjad. Detta kan gälla vid till exempel demens, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättningar. I de flesta fall krävs personens samtycke för att få en god man.
Det är tingsrätten som utreder och fattar beslut om det finns förutsättningar för godmanskap och förvaltarskap samt uppdragets omfattning. Ansökan kan göras av den som behöver god man eller förvaltare, en nära anhörig eller överförmyndaren.
Vem kan få en god man?
Godmanskap bygger på frivillighet, vilket innebär att godmanskap inte kan anordnas om det inte finns ett samtycke från den det avser (om inte hälsotillståndet hindrar ett sådant samtycke). Den person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Det betyder att gode mannen måste ha huvudmannens samtycke till alla större rättshandlingar. Den vardagliga hushållningen får dock den gode mannen sköta utan huvudmannens uttryckliga samtycke.
Föräldrabalken 11:4 säger: "Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne." (Med rätten avses här tingsrätten.) Den person som får en god man kallas huvudman.
Vem kan få en förvaltare?
Förvaltarskap är en tvångsåtgärd som kan användas när en person inte kan vårda sig själv eller sin egendom. Det är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och ska därför användas mycket restriktivt. Om det är tillräckligt med god man eller om hjälpen kan ges på mindre ingripande sätt, får förvaltarskap inte anordnas.
Ett förvaltarskap kan till exempel bli nödvändigt när en psykiskt sjuk person är så aktiv och omdömeslös i sitt handlande att det hotar personens ekonomi och sociala existens, när vräkningshot föreligger eller det finns risk för att bli bedragen av personer i sin omgivning. En person som har förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga helt eller delvis. Förvaltaren får i motsvarande utsträckning ingå rättshandlingar, för sin huvudmans räkning, utan dennes samtycke.
Vem kan ansöka?
Du som behöver hjälp eller en nära anhörig till dig kan ansöka om god man eller förvaltare. Ansökan skickas till tingsrätten och det är tingsrätten som avgör om du har rätt till god man eller förvaltare.
Ansökan ska innehålla information om varför en god man behövs och ett läkarintyg som styrker behovet. Om någon föreslås som god man, måste den personen bekräfta att de vill ta på sig uppdraget. Om personen som behöver en god man (huvudmannen) inte kan ge sitt samtycke, bör de närmaste anhöriga uttala sig om behovet och om vem som ska bli god man. Överförmyndarenheten bedömer om den föreslagna gode mannen är lämplig och skickar sitt yttrande till tingsrätten. Överförmyndarenheten kan också föreslå en god man.
Det är svårt att säga hur lång tid det tar att få ett beslut. Faktorer som ärendets omfattning, tillgång på gode män eller förvaltare, och handläggningstiden hos överförmyndarenheten och tingsrätten påverkar detta.
Alternativ till god man eller förvaltare
Om en person kan få hjälp på ett enklare sätt, till exempel av en anhörig genom anhörigbehörighet eller en fullmakt, ska en god man inte utses. Mindre ingripande åtgärder ska alltid prövas först.
Anhörigbehörighet
Anhöriga får företräda en person som har fyllt 18 år och därefter har blivit sjuk, fått en psykisk störning eller på grund av andra förhållanden inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter.
Anhörigbehörighet gäller utan att särskild fullmakt upprättas men omfattar bara ordinära åtgärder med anknytning till den dagliga livsföringen. Make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn är i tur och ordning behöriga att företräda den enskilde.
Vad som ingår i behörigheten kan variera för olika individer och får bestämmas med utgångspunkt i den enskildes livssituation och behov.
Normalt är det fråga om att betala räkningar, lämna in deklarationer eller att ansöka om olika bidrag. Anhörigbehörigheten gäller inte frågor som redan sköts av god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare.
Svenska bankföreningen har skapat en film om anhörigbehörighet. Länk till annan webbplats.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt gör det möjligt för en person (fullmaktsgivaren) att utse någon annan (fullmaktshavaren) att företräda sig när man inte längre kan göra det själv.
För att framtidsfullmakten ska vara giltig måste den vara skriftlig, undertecknad och bevittnad av två personer. Fullmaktsgivaren måste förstå vad han eller hon gör när fullmakten upprättas. Framtidsfullmakten ska tydligt ange:
- Att det är en framtidsfullmakt
- Vem som är fullmaktshavare
- Vad fullmakten omfattar och eventuella villkor
Eftersom en framtidsfullmakt är en privat överenskommelse, har överförmyndaren inga blanketter eller riktlinjer för hur den ska se ut. För frågor om innehåll eller upprättande av en framtidsfullmakt bör man kontakta en jurist eller annan sakkunnig. Överförmyndaren har ingen tillsyn över framtidsfullmakter.
Faktablad_framtidsfullmakt (swedishbankers.se) Länk till annan webbplats.
Sidansvarig: Peder Severin
Senast uppdaterad: