Lomma kommun

E-tjänster

Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Masshantering

Massor uppkommer i samband med till exempel rivning, schaktning eller sanering. För att få återanvända massor som innehåller föroreningar ska det finnas ett uttalat syfte eller ”anläggningsändamål”, såsom vägbygge, bullervall eller utfyllnad inför byggnation.

Anmälan eller tillstånd kan behövas

Anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken kan behövas vid användning av massor för anläggningsändamål. Uppgrävda massor räknas som avfall. Det som avgör ifall massorna får användas för anläggningsändamål är risken för förorening av mark och vatten där massornas föroreningsinnehåll och risk för grumling av vatten bedöms. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen och anmälan görs till miljöenheten.

Dessa koder i miljöprövningsförordningen (2013:251) gäller vid tillstånd och anmälan:

  • Tillståndsplikt B (Länsstyrelsen prövar ansökan) med verksamhetskod 90.381 gäller för att:
    1. återvinna farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 500 ton men högst 2 500 ton per kalenderår, eller
    2. bortskaffa farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är högst 2 500 ton per kalenderår.
  • Tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.383 gäller för att behandla farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 2 500 ton per kalenderår.
  • Anmälningsplikt C (anmälan ska ske till Miljöenheten) och verksamhetskod 90.391 gäller för att återvinna farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om:
    1. mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår, och
    2. behandlingen leder till materialåtervinning.

Om det inte finns någon föroreningsrisk kan användningen ändå behöva anmälas för samråd om naturmiljön förändras. Denna anmälan sker till Länsstyrelsen. Om massorna ska användas inom strandskyddat område kan dispens från strandskyddsbestämmelserna behövas.

Om massorna ska återanvändas inom det verksamhetsområde där de uppkommit betraktas de inte som avfall. Om enbart dessa massor används och det finns ett uttalat syfte med användningen krävs ingen anmälan.

Provtagning kan behövas

Innan arbete med masshantering påbörjas ska en bedömning göras ifall det finns risk att föroreningar kan förekomma i massorna. Om risk föreligger behöver provtagning ske. Till synes inert avfall (avfall som svårligen löses upp, brinner, reagerar fysikaliskt eller kemiskt), exempelvis tegel, kan innehålla föroreningar. Om det finns osäkerhet ifall massorna är förorenade bör provtagning ske.

Följande frågor kan ställas för att ge en uppfattning om vad det är för typ av massor:

  • Kommer massorna från en fastighet där saneringsarbeten pågår?
  • Kommer massorna från en fastighet som kan ha fyllts ut med förorenade massor?
  • Finns det eller kan ha funnits avfallsupplag, kemikalielagring, cisterner/tankar eller oljeavskiljare där massorna kommer ifrån?
  • Kommer massorna från schaktning av vägbankar, bangårdar eller banvallar?
  • Har tankning av olja, bensin eller diesel förekommit på platsen där massorna kommer ifrån?
  • Har några olyckor inträffat på platsen där massorna kommer ifrån, såsom spill av kemikalier eller brand?
  • Finns det någon annan anledning till att massorna skulle kunna vara förorenade?

Vid volymer om ca 200 m³ bör man ta minst ett samlingsprov. På volymer upp till 2000 m³ bör minst fem prover tas. För volymer därutöver tas minst ett prov per ytterligare 1000 m³. Vid ledningsschakt tas prov var femtionde meter. För större ytor görs en provtagningsplan. Det kan vara klokt att anlita en konsult med erfarenhet av provtagning av massor.

Ansvarsfördelning för masshantering

Den som lämnar massor ska kunna ge information till mottagare och till myndigheter om:

  • Varifrån massorna kommer (fastighet)
  • Tidigare markanvändning
  • Om det finns misstanke om föroreningar och i så fall provtagningsresultat med halter och eventuella laktester
  • Klassificering av massorna (mindre än ringa risk, icke-farligt avfall, farligt avfall)
  • Levererad mängd och mottagare
  • Kontroll av att mottagaren har tillstånd att ta emot massorna

Den som tar emot massor för mellanlagring/behandling ska:

  • Bedöma om informationen från den som lämnat massorna är rimlig
  • Se till så att det går att koppla samman informationen med rätt massor (all information ska följa med massorna)
  • Dokumentera om klassningen av massorna ändras och i så fall skälen till detta

Slutanvändaren ska:

  • Bedöma om informationen om massorna är rimlig
  • Eventuellt ta prover om tillgänglig information inte är tillräcklig för det tänkta ändamålet
  • Bedöma om användning kräver tillstånd, anmälan eller 12:6-samråd
  • Spara informationen
  • Ingen giltig användare vald.

Sidansvarig: Helene Blom
Senast uppdaterad: 2017-07-11