Ersätt denna text med det lättlästa innehållet. Om ingen lättläst text ska finnas på sidan så ta bort det innehåll som finns under innehållsytan "Lättläst"!

Buller

Buller anses idag vara det mest utbredda miljöproblemet, och är den störning som berör flest människor i Sverige. Buller definieras vanligtvis som oönskat ljud, vilket innebär att huruvida ett ljud upplevs som buller eller inte varierar från person till person.

Faktorer som kan påverka hur ett ljud upplevs är exempelvis tidpunkt på dygnet, i vilket sammanhang det är och vilken attityd man har till ljudet. Fysiska faktorer som ljudstyrka, karaktär och frekvenssammansättning spelar förstås också en stor roll.

Decibel

Skillnaden i ljudtryck mellan det svagaste ljud ett friskt öra kan uppfatta, och det starkaste ljud vi kan utsättas för utan att örat skadas, är mer än en miljon gånger. För att slippa ange ljudtrycksnivån med sjusiffriga tal används en logaritmisk skala kallad dB-skalan (dB = decibel). På dB-skalan anges hörtröskeln till 0 dB. En annan fördel med dB-skalan är att den bättre motsvarar hur vi uppfattar skillnader i ljudstyrka.

En fördubbling av ljudstyrkan innebär en ökning med 3 dB. För att vi skall uppleva att ljudstyrkan fördubblas krävs en dock ökning av ljudtrycksnivån med 10 dB. Detta är oberoende av var på skalan man börjar.

Begränsning av bullerstörningar

För att begränsa bullerstörningar i samhället finns det riktvärde för vilka ljudnivåer som är acceptabla för olika störningskällor.

Fasta installationer som kan alstra buller är bland annat fläkt- och ventilationsanläggningar, hissar, värmepumpar och fjärrvärmesystem. Det brukar främst vara i samband med sömn som denna typ av ljud uppfattas som störande.

Externt buller förekommer från de flesta industrier: dels från själva tillverkningsprocessen, dels från transporter, materialhantering och fläktar. Buller från en arbetsplats beror främst på vilka arbeten som ska utföras och vilka maskintyper som kommer till användning. Av stor betydelse är också hur arbetsplatsen är planerad, till exempel hur maskinerna ställs upp och skärmas av, hur transportvägar för bortforsling av schakt- och sprängmassor samt tillförsel av olika byggnadsmaterial är utformade.

Om du störs av buller från en verksamhet eller granne så bör du i första hand ta kontakt med den som stör. Om inte detta leder till någon förbättring kan du kontakta miljöenheten.

Egenkontroll av ljudnivåer vid arrangemang

Vid musikarrangemang har du som verksamhetsutövare ansvar för att kontrollera din verksamhet genom så kallad egenkontroll.

Ansvaret att kontrollera sin verksamhet enligt 26 kap 19 § miljöbalken innebär:

  • att det ska finnas rutiner för bullermätningar och andra kontroller
  • att det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning
  • att alla kontroller bör dokumenteras

Hur egenkontrollen utformas och dokumenteras beror på verksamhetens omfattning och vilken påverkan verksamheten kan ha på människors hälsa.

Mätningar av ljudnivån ska dokumenteras och kunna visas upp vid miljöenhetens inspektioner eller skickas in på begäran. Dina besökare ska kunna njuta av musiken utan risk för hörselskador och boende i närheten ska inte störas av din verksamhet.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer

Riktvärden för lokaler och platser dit barn under 13 års ålder inte har tillträde, såsom konserter:

  • Maximalt 115 dBA (för kortare ljudstörningar)
  • Ekvivalent 100 dBA (medelvärdet under en period)

För buller inomhus:

  • Maximalt 45 dBA (för kortare ljudstörningar)
  • Ekvivalent 30 dBA (medelvärdet under en period)
  • Ljud från musikanläggningar och ljud med hörbara tonkomponenter 25 dBA
  • Ingen giltig användare vald.

Sidansvarig: Helene Blom

Senast uppdaterad: