Skriv ut

Badvattnets kvalitet

Det utförs regelbundna provtagningar av badvattnets kvalitet under badsäsongen i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

I Lomma kommun tas badvattenprover varannan vecka under hela badsäsongen. Vid provtagningen mäts vattentemperaturen och det görs en okulär bedömning av om det är algblomning i vattnet. Proverna skickas sedan iväg till ett laboratorium för analys. I Lomma kommun genomförs provtagning på EU-baden:

  • Långa Bryggan i Bjärred
  • Habo Ljung camping
  • Lomma norra badplats ("Lomma Beach")
  • Hamnhusen i Lomma ("T-bryggan")

Du hittar de senaste provtagningsresultaten på havochvatten.se. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klassificering - vad innebär det?

Efter varje badsäsong görs en så kallad klassificering av badvattenkvaliteten för EU-bad. Klassificeringen är en sammanvägd bedömning av alla analysresultat för badet från de senaste fyra åren enligt kraven i badvattenförordningen.

Utmärkt kvalitet
Dålig kvalitet

Klassificeringen är alltså en historisk bedömning av badvattenkvaliteten, som också ger en indikation om hur badvattnets kvalitet kan se ut framåt. Badet kan klassificeras som utmärkt, bra, tillfredsställande eller dålig badvattenkvalitet. Om ett bad bedömts som dåligt kan det ha haft ett eller flera otjänliga prov under de senaste fyra åren.

Klassificeringarna inför 2024 är klar och Långa Bryggan i Bjärred och Habo Ljung camping har fått klassificeringen utmärkt kvalitet. Lomma norra (Lomma beach) har fått klassificeringen tillfredställande kvalitet och Hamnhusen (T-bryggan) har fått dålig kvalitet.

Utredning om Hamnhusen

Eftersom det under de senaste fyra åren förekommit otjänliga provresultat vid Hamnhusen behöver kommunen avråda från bad på badplatsen. Kommunen kommer att fortsätta utreda kvaliteten vid badplatsen genom att bland annat göra en utökad provtagning i Höje å.

Du kan läsa mer om klassificeringen och utredningarna under: Hamnhusens badvattenkvalitet.

Vad är det som mäts och vad kan hända om man badar i ”dåligt vatten”?

Badvattenproverna analyseras utifrån de mikrobiologiska parametrarna Escherichia coli (E-coli) och Intestinala enterokocker. Båda parametrar är så kallade indikatorbakterier som finns i tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Indikatorbakterierna är i sig normalt inte farliga men om de finns i förhöjda halter finns risken att det även finnas andra typer av bakterier, virus eller parasiter som man kan bli sjuk av.

Varje vattenprov får en bedömning efter att bakteriehalterna i vattnet analyserats. Bedömningarna är följande:

  • Tjänligt vatten – betyder att halten av bakterierna är låg nog för att inte innebära en hälsorisk.
  • Tjänligt med anmärkning – betyder att halten bakterier i provet är något förhöjt men att bada i vattnet bedöms fortfarande inte utgöra någon hälsorisk.
  • Otjänligt – betyder att någon eller båda bakterierna finns i höga halter i badvattnet, vilket är ett tecken på att det skett en förorening av något slag. Då finns också en risk att det förekommer andra mikroorganismer i vattnet som man kan bli sjuk av om man sväljer vattnet.

Du hittar de senaste provsvaren på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Badvattenprov

Vad kan hända om man badar i ”dåligt vatten”?
Om du svalt vatten som innehåller någon sjukdomsframkallande mikroorganism är symtomen oftast magont, diarré och/eller kräkningar. Symtomen beror på vilken mikroorganism (vilken typ av virus, bakterie eller parasit) som finns i vattnet. Ju högre bakteriehalt i badvattnet desto större risk är det att bli smittad.

Det kan även finnas mikroorganismer i vattnet som kan ge klåda, öroninfektioner eller sårinfektioner men dessa är främst naturligt förekommande och inte kopplade till föroreningar från avlopp eller liknande.

Algblomning

Under perioder av lugnt vatten och hög vattentemperatur kan större mängder plankton samlas i ytvattnet. Ytvattnet färgas då i olika nyanser av blågrönt eller brunt och kan fläckvis bli grynigt eller strimmigt och nästintill ogenomskinligt. Vissa arter av växtplankton och cyanobakterier bildar gifter som kan ge negativa hälsoeffekter hos djur och människor. Du kan inte se om en algblomning är giftig eller inte. Om siktdjupet i vattnet är mindre än en meter är det en varningssignal om att koncentrationen av alger kan vara hög.

Vår rekommendation är att undvika bad när det finns tydliga tecken på kraftig algblomning. Välj i första hand alternativa badplatser med god vattenomsättning och utan tydliga tecken på algblomning. Algförekomsten vid våra stränder kan variera kraftigt och kan även skilja sig från dag till dag beroende på vatten- och väderförhållanden.

Om bad ändå sker är det viktigt att inte svälja vattnet och duscha noggrant efteråt. Små barn och husdjur är extra känsliga och löper störst risk att påverkas. Ha särskild uppsikt över barn och husdjur så att de inte får i sig vattnet.

Algblommning

Bild: The European Space Agency

Vill du läsa mer om algblomning?

Åkommer som kan uppstå i samband med bad

Minimera
Expandera

Badklåda

Badklåda, som även benämns som simmarklåda, vattenloppor, eller cerkariedermatit, är en ofarlig och självläkande åkomma. Badklåda medför kliande bett som påminner om myggbett. Dessa orsakas av parasiter som kan finnas i sötvattensjöar och i bräckt vatten. På sommaren kan gynnsam vattentemperatur göra så att stora mängder cerkarier bildas. Om badklåda upptäcks på en badplats informeras allmänheten. En bedömning görs sedan om det är lämpligt att stänga badplatsen eller avråda från bad.

Vad orsakar badklåda och hur smittar det?

Åkomman orsakas av så kallade cerkarier, ett av larvstadierna hos en inälvsmask som orsakar "fågelbilharzia", där framför allt sjöfåglar är huvudvärd och vissa sötvattenssnäckor är mellanvärd. Snäckorna har blivit infekterade av så kallade miracidier (larvstadium 1), vilka utvecklas vidare i snäckan till cerkarier (larvstadium 2). Snäckorna är vanliga i många sjöar, och om vattentemperaturen är optimal kan stora mängder cerkarier bildas och utsöndras i vattnet.

Badklåda

Cerkarierna är små, inte synliga för blotta ögat, och simmar fritt i ytvattnet. De kan "av misstag" angripa en badande människa i stället för en fågel och tränga in någon millimeter i huden, där de dock dör relativt snabbt. Snäckorna finns mest på grunt vatten och är en orsak till att barn drabbas mer än vuxna. Badklåda är inte smittsam från person till person.

Symtom och komplikationer
Inkubationstiden är svår att definiera. Upprepad exponering för cerkarier inom något dygn kan ge upphov till stora, kraftigt kliande blåsor som kan påminna om myggbett. Dessa utslag brukar finnas kvar i minst en vecka. Enstaka individer kan drabbas av en starkare allergisk reaktion med feber.

Hur kan man undvika badklåda?
Man kan inte se på vattnet om det innehåller cerkarier. Att duscha och torka sig med handduk direkt efter badet kan minska risken att parasiten biter sig kvar i huden och orsakar klåda. Man kan också välja badplatser som inte ligger nära stora vassområden eller där det finns mycket sjöfågel.

Läs gärna mer om badklåda på Folkhälsomyndighetens hemsida, här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Minimera
Expandera

Badsårsfeber/vibrioinfektion

Vibriobakterier finns naturligt i framför allt bräckt vatten och växer till när vattentemperaturen ökar upp till 20 °C. När koncentrationen av bakterierna är höga kan de orsaka sårinfektioner och allvarliga blodinfektioner (även kallad badsårsfeber) om du badar med större öppna sår.

Hur kan man smittas?
Man kan smittas om man kommer i kontakt med vatten där bakterien förekommer vilket oftast sker vid bad. Bakterierna kan inte tränga igenom huden men kan få fäste och orsaka infektion om de kommer i kontakt med ett sår, hörselgångarna eller tarmarna om man sväljer vatten. Det är ingen risk att smittas om man bara har bagatellartade skrapsår, sönderrivna myggbett, skavsår eller liknande. Om infektionen får fäste i ett existerande sår och sprids kan den orsaka infektion i blodbanan, ett tillstånd som ibland kallas badsårsfeber. Sjukdomen är inte smittsam från person till person.

Inkubationstiden är kort och symtomen dyker upp oftast upp efter ca 1–3 dygn men ibland redan efter ett några timmar.

Symtom och komplikationer
Vibriobakterier kan orsaka flera olika symtom beroende på var infektionen börjar. Allvarligast är om bakterien fått fäste i ett existerande öppet sår och det uppstår en sårinfektion. Symtom kan vara smärta från såret, feber och allmänpåverkan. I sällsynta fall kan smittan därifrån nå blodbanan och orsaka livsfarlig blodförgiftning.

Det är vanligare att infektionen får ett allvarligt förlopp om personen har ett svagt immunförsvar, till exempel på grund av hög ålder.

Har man smittats i öronen, kan man drabbas av infektion i hörselgången eller mellanörat. Om man sväljer vatten med bakterierna och de orsakar infektion i tarmen kan man få diarré. Om man äter råa skaldjur förorenade med vibriobakterier kan de orsaka mag-/tarminfektion.

Diagnostik och behandling
Vibrioinfektion blev anmälningspliktig 2004 och ska anmälas smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Säker diagnos ställs med hjälp av en bakterieodling från såret, hörselgången eller avföringen. Sårinfektion med spridning till blodbanan kan ge ett snabbt sjukdomsförlopp som kräver akut sjukhusvård och särskild antibiotikabehandling aktiv mot vibrioner. Infektion i örat kan kräva antibiotikabehandling. Infektion i magtarmkanalen kräver sällan läkemedelsbehandling.

Förebyggande åtgärder
Vibriobakterier kan finnas i förhöjda halter i badvatten (framförallt bräckt och salt vatten men även sötvatten) om vattentemperaturen har varit över 20 ºC. Om man har ett sår som inte är bagatellartat bör man undvika utomhusbad. Det gäller även bad i badtunnor om man använder sjö- eller havsvatten.

Utbrott
Varma somrar som under 2014 och 2018 ses fler fall av vibrioinfektioner. Under 2018, då sommaren var extremt varm, ökade antalet allvarliga vibrioinfektioner kraftigt i Sverige efter bad framför allt i Östersjön.

Läs gärna mer om vibrioinfektioner på Folkhälsomyndighetens hemsida, här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Självservice och relaterat

  • Ingen giltig användare vald.

Sidansvarig: Helene Blom

Senast uppdaterad: