- Startsida
- Kommun och politik
- Med anledning av kriget i Ukraina
- Vanliga frågor om mottagande av flyktingar från Ukraina
Här kan du läsa
vanliga frågor och svar
om hur vi tar emot
människor som flyr från krig.
Vanliga frågor om mottagande av flyktingar från Ukraina
Lomma kommun följer händelseutvecklingen kring kriget i Ukraina och situationen i Europa. Här finner du svar på några av de frågor som vi får just nu om mottagande av människor som flyr från krig.
Med reservation för att situationen kan komma att ändras snabbt och därmed också svaren på frågorna.
Jag har boende att erbjuda – hur ska jag gå till väga?
Som privatperson har man alltid möjlighet att engagera sig ideellt. Det är viktigt att tänka på att om man väljer att ta emot flyktingar i sitt hem, så utgår ingen ersättning varken från Migrationsverket eller från kommunen. Det finns inget som hindrar att man hyr ut en bostad till en flykting, som själv har resurser att betala för detta.
Det är också viktigt att vara tydlig från början med vad man kan bistå med rent ekonomiskt och hur länge personerna kan få bo i hemmet. En flytt kan innebära att man måste börja om någon annanstans och att barnen behöver byta skola.
De som kommer kan ha genomgått eller befinna sig i ett trauma. Om du tar emot någon i ditt hem måste du vara beredd på att kunna hantera olika situationer, känslor och reaktioner som kan uppkomma när man möter personer i kris.
Jag har haft flyktingar boende hos mig men har ingen möjlighet att ha dem kvar, vart kan jag vända mig?
Personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt till boende via Migrationsverket och kan vända sig direkt till Migrationsverket för att bli anvisad ett boende. Detta kan med stor sannolikt komma att bli i en annan kommun och Lomma kommmun har ingen möjlighet att påverka den processen.
Jag vill donera kläder eller möbler – hur ska jag gå till väga?
Lomma kommun efterlyser hjälp med att samla in saker när behovet uppstår.
Har du saker du vill skänka hänvisar vi till civilsamhällesaktörer eller frivilligorganisationer som Erikshjälpen, Rädda barnen, Radiohjälpen, Röda korset, Sverige för UNHCR, Svenska kyrkan och Läkare utan gränser. Läs mer om hur du kan hjälpa till på Svensk Insamlingskontroll: Så skänker du för att hjälpa de krigsdrabbade i Ukraina Länk till annan webbplats.
Vad gäller för ensamkommande barn från Ukraina?
Det är många som engagerar sig och vill hjälpa ukrainska flyktingar som kommer till Sverige. Enligt svensk lag krävs ett godkännande från socialnämnden att ta emot ett minderårigt barn i sitt hem. Om Migrationsverkets process med anvisningar till kommuner föregås av att enskilda familjer tar emot minderåriga barn riskerar barnen att inte få rätt stöd.
Migrationsverket har börjat anvisa barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare till kommuner runt om i landet. När Migrationsverket anvisar ett barn utan vårdnadshavare är det socialtjänsten i den anvisade kommunen som har ansvaret att tillgodose barnets behov.
Det är därför av stor vikt att Migrationsverkets process följs istället för att enskilda familjer/hushåll på egen hand möter upp barn utan vårdnadshavare i Sverige, detta för barnens bästa.
Ensamkommande barn från Ukraina kommer att behandlas enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det innebär att de hanteras på samma sätt som övriga ensamkommande barn, därmed ska de anvisas till en kommun som får ansvar för att tillgodose barnets behov av omsorg. Detta görs genom exempelvis familjehem eller HVB-boende samt god man. I nuläget har det inte anlänt speciellt många ensamkommande barn från Ukraina, men Lomma kommun bevakar läget noga och har beredskapsplaner redo om situationen ändras.
Vad gäller för husdjur som ukrainska flyktingar tar med?
Från och med den 1 september 2023 återgår Sverige till de ordinarie införselreglerna för sällskapsdjur som kommer tillsammans med sin ägare som är på flykt från Ukraina. Undantagsreglerna som trädde i kraft under 2022 kommer då att sluta gälla.
De ordinarie införselreglerna för hundar, katter och illrar från Ukraina är:
- Djuret måste vara ID-märkt
- Djuret måste vara vaccinerad mot rabies, vid tidigast 12 veckors ålder och vaccinationen måste vara gällande
- Väntetid 21 dagar efter rabiesvaccination
- Titertest/antikroppstest, taget tidigast 30 dagar efter senaste rabiesvaccination, resultatet måste visa att djuret har uppnått en antikroppstiter på minst 0,5 IU/ml
- Väntetid 3 månader efter godkänt antikroppstest (titertest)
- Hälsointyg (E9.207) utfärdat av officiell veterinär
- Djurägareförsäkran (E9.204)
- Intyget måste stämplas och signeras av tullen vid gräns till första EU-land
De ordinarie kraven för införsel av sällskapsdjur syftar till att minimera risken att rabies sprids. För mer information vänligen kontakta Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
När kan ukrainska flyktingars barn börja i skolan?
Alla personer under 18 år som omfattas av direktivet har rätt till skolgång. Denna ska påbörjas så snart som möjligt. När det kommer barn från Ukraina till Lomma kommun erbjuds de plats i såväl förskola som skola. Lomma kommuns mål är att ha ”en väg in” kring ukrainska flyktingar. Denna väg går genom bosättningsteamet under kontorstid. Personalen där bistår således med anmälningar till förskola och grundskola vid behov.
Bosättningsteamet nås via Kontaktcenter 040-641 10 00.
Förskole- och skolplaceringar sker på de enheter där det finns plats för de aktuella barnen. Finns behov av samtalsstöd hänvisar vi i första hand till vårdcentralen. Bosättningsteamet stöttar med att guida till det initiala hälsosamtalet.
Alla elever som kommer från utlandet måste genomgå en hälsoundersökning innan de kan börja i skola eller förskola. Hälsoundersökningarna ska göras vid närmsta geografiska vårdcentral.
Här hittar du de vårdcentraler som finns i kommunen:
Lomma Vårdcentral, Sandstensgatan 3, Lomma
HMC Lomma, Esplanaden 15, Lomma
Bjärreds Vårdcentral, Centrumhuset, Vikingavägen 1
För frågor kring gymnasieskolan, vänligen kontakta Kontaktcenter, telefon 040-641 10 00.
Varför får ukrainska flyktingar uppehållstillstånd direkt?
Det beror på att EU:s medlemsstater har fattat beslut om att aktivera massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet är ett europeiskt direktiv som tillkom efter Balkankriget, och som reglerar miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer till Europeiska unionen. Det här är första gången som direktivet aktiveras.
Hur länge får ukrainska flyktingar boende?
En person som omfattas av massflyktsdirektivet kommer att beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, som gäller från datumet som tillståndet beviljas fram till 4 mars 2023.
Vem betalar hyra, mat, uppehälle och kläder för de som kommer?
Det gör Migrationsverket, i enlighet med lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. En person som fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till boende och dagsersättning från Migrationsverket, och kan vid behov ansöka om extra ersättning för exempelvis vinterkläder eller spädbarnsutrustning. Ersättning utgår från den dagen man registrerat sig hos Migrationsverket.
Har ukrainska flyktingar rätt till försörjningsstöd?
Nej, inte om de fått uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet. Det beror på att man då omfattas av lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det är då Migrationsverkets ansvar att ombesörja att den enskilde har husrum och uppehälle. Om man har sökt asyl och blivit beviljad ett uppehållstillstånd på grund av det, så har man rätt till försörjningsstöd på samma premisser som andra folkbokförda i Sverige.
Vad är skillnaden mellan anvisade flyktingar och flyktingar från Ukraina?
Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ta emot ett visst antal nyanlända varje år, i enlighet med lag (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen). Lomma kommun ska ta emot 39 individer år 2022 enligt bosättningslagen. Kommunen har skyldighet att erbjuda boende för dessa personer, och personerna har samma rättigheter som övriga folkbokförda i Sverige (så som exempelvis vård, skolgång för både barn och vuxna samt försörjningsstöd). Detta arbete genomförs på daglig basis av kommunens etableringsteam med etableringshandläggare, socionomer och boendecoach, oberoende av situationen i Ukraina.
Flyktingarna från Ukraina som får tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet omfattas av en annan lagstiftning, lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det innebär att staten (inte kommunen) är ansvarig för att tillgodose behovet av boende och uppehälle. Barn har rätt till skolgång. Man får både arbeta och studera med denna typ av uppehållstillstånd, men vuxna har inte rätt till SFI.
Sidansvarig: Anders Åkesson
Senast uppdaterad: