Bjärreds vångar: en redogörelse av de centrala argumenten

Från landsbygd till villaförort i rasande fart!

1960 var Bjärred en ort som kännetecknades av gårdar och en del sommarbostäder. Det bodde drygt 8 00 personer i orten. Fem år senare hade Bjärred dubbelt så många invånare. Ytterligare fem år senare hade befolkningen åter fördubblats. 1970 bodde det knappt 3500 personer i Bjärred. Under 60-talet hade vi alltså en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på cirka 15 %.

1975 hade befolkningen nästan fördubblats till drygt 6 600 personer för att 1980 ökat till knappt 8 500 personer. Under denna tioårsperiod, 70-talet, var befolkningstillväxten i Bjärred i snitt lite drygt 9 % om året.

Väldigt få av oss som bor i Bjärred idag hade kunnat bo här om inte det skett en större utbyggnad under 60- och 70-talet. Faktum är att en hel del av Bjärreds attraktivitet, det som får det stora flertalet nya medborgare att välja Bjärred – förskola, grundskola och det rika föreningslivet – möjliggjordes via denna utbyggnad.

Sedan tog det nästan stopp. 15 år senare, 1995, hade befolkningen minskat med 300 personer. Många av de barn som flyttade in eller föddes under 60- och 70-talet hade lämnat kommunen. 2005 hade befolkningen ökat med cirka 200 personer jämfört med 1980, mycket på grund av två större områden: Mellanvången och bebyggelsen på äppleodlingen (Högsäter: Aroma-, Lobo- och Melbavägen). Från 2005 till 2015 ökade befolkning med cirka 1 200 personer. Under denna period tillkom bostäder framför allt på delar av Högsäter, vid Rutsborgsvägen (Fridas fält) och vid Idrottsvägen.

De senaste åren har Bjärreds befolkning minskat. Trots att det tillkommit fler bostäder. Förklaringen är att det bor allt färre i bostäderna. I flera av de villor där man tidigare har varit två vuxna och tre barn, bor nu bara två vuxna. Barnen har vuxit upp och flyttat till en annan kommun. Utflyttningen är alltså större än inflyttningen. Vidare har vi ett negativt födelsenetto. Det avlider fler människor än vad det föds i kommunen, vilket i sig leder till en befolkningsminskning. I en bostad där det tidigare bodde två vuxna, bor nu bara en person.

Vad gäller åldersstrukturen på in- och utflyttningar har den under många år sett likadant ut. In flyttar 0- till 20-åringar och 30- till 45-åringar. Ut flyttar 20- till 30-åringarna. Fingranskar man detta ser man en stor skillnad. Snittåldern på barnen som flyttar in är högre. En annan tydlig förskjutning är att medelåldern stiger. Från att Bjärred sedan 60-talet haft en medelålder långt under rikssnittet är nu medelåldern över rikssnittet. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att Bjärreds befolkning minskar och blir äldre och att befolkningssammansättningen i viss mån inte längre matchar bostadsutbudet. Kommunen har via lagstiftning ett ansvar för att säkerställa ett lämpligt bostadsutbud för kommunens invånare.

Den minskade befolkningen och bristen på lämpliga bostäder för äldre och unga är två av skälen till att Bjärred behöver växa. Kommunen har utrett var Bjärred på bästa sätt kan kompletteras med fler bostäder och har konstaterat att Bjärreds vångar är ett av de områden som bäst uppfyller de krav som finns i plan- och bygglagen, samtidigt som det ger mest tillbaka till samhället.

Hur påverkar Bjärreds vångar kvaliteten i kommunens verksamhet?

Ett minskat antal barn i för- och grundskola innebär ofta utmaningar kopplat till att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och en risk för att kommunen behöver stänga avdelningar eller enheter. På sikt påverkar det även föreningarnas underlag. Över lag har en befolkningstillväxt en positiv påverkan på utbudet av fritidsaktiviteter, handel, service och kollektivtrafik såväl som skatteintäkter. De senare är av betydelse när allt färre ska försörja allt fler.

Innebär inte Bjärreds vångar en väl tilltagen befolkningstillväxt?

Bjärreds vångar innebär, om det blir verklighet, att vi tillför drygt 1000 bostäder under 20 år. Det motsvarar i runda slängar 2 500 nya medborgare under 20 år, vilket innebär en årlig befolkningstillväxt på lite drygt 1 %. En väldigt modest tillväxt jämfört med 60- och 70-talets tillväxt i Bjärred.

Varför flerbostadshus och inte bara villor?

I ett närliggande område, Borgeby Ängar söder om stenungsbageriet, planeras det för cirka 150 radhus. Även Bjärreds vångar kommer att ha radhus som den dominerande boendeformen. Det tilltalar barnfamiljer, vilket är positivt om vi ska kunna få ett lämpligt antal barn i de befintliga för- och grundskolorna i Bjärred. Samtidigt vill vi möjliggöra för attraktiva boendeformer för de som vill lämna sin villa och flytta till en bostadsrätt. Man ska inte behöva lämna kommunen för att hitta en lämplig bostad när man inte längre vill bo kvar i villan. Det skapar också bättre förutsättningar för de 20- till 30-åringar som vill bo kvar i kommunen. Därav behövs ett visst utbud av flerbostadshus.

Kommer det att bli många hyresrätter?

Moderaternas vilja är att det främst ska tillkomma ägande- och bostadsrätter. Kommunernas lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen, vilket Länsstyrelsen följer upp, ställer krav på ett visst varierat utbud av upplåtelseformer, inklusive hyresrätter. Vi har i bostadsförsörjningsprogrammet fastslagit att 10 % av de tillkommande bostäderna i de större projekten i kommunen ska vara hyresrätter. Detta innebär samma förhållande mellan de olika ägandeformerna som finns idag. Hur det blir på Bjärreds vångar kan man från kommunens sida inte fullt ut reglera. I varje fall inte på de markområden som Wihlborgs och JM äger. Givet planförslagets utformning skulle jag bedöma att det nästan uteslutande blir ägande- och bostadsrätter.

Hur ska barnfamiljer ha råd att köpa en bostad i Bjärred?

Detta är en utmaning. Med sig ska man ha att boendekostnaden per kvadratmeter alltid är högre i hyresrätt än i bostadsrätt eller villa/radhus. Samtidigt är kraven för att komma in på bostadsmarknaden i Bjärred höga. Bankerna har tre krav. För det första ska man klara en kontantinsats på 15 % av bostadens försäljningspris. För det andra ska hushållet ha en inkomst före skatt motsvarande minst 4,5 av lånebeloppet. Behöver man låna 4,5 mnkr krävs en årlig inkomst på 1 mnkr. Ett radhus på Bjärreds vångar lär kräva ett större lån än så, om kontantinsatsen motsvarar 15 % av försäljningspriset. För det tredje ska man klara kvar-att-leva-på-kalkylen. Även hyresvärdar ställer krav. Här behöver man en månadsinkomst som motsvarar 3 gånger hyran. Hyran för en nybyggd bostad om 100 kvm i Bjärred lär landa på minst 18 tkr i månaden. Då krävs en inkomst på 54 tkr i månaden. Eller 27 tkr i månaden för en bostad på 50 kvm.

På Bjärreds vångar har vi höga ambitioner vad gäller grönstråk, arkitektur och byggkvalitet. Området ska kännetecknas av innovation, attraktivitet och hållbarhet. Vägar ska tillkomma. Över lag behöver de stora genomfartslederna anpassas. Det innebär investeringsutgifter om cirka 300 mnkr som ska fördelas på de bostäder som byggs. Genom att bygga lite tätare och högre i de södra delarna kan dessa 300 mnkr fördelas på betydligt fler bostäder än om det byggs glest och lågt. Därmed kan priset närma sig en nivå som är hanterbart för fler barnfamiljer, men långt ifrån alla.

Skjuter vi inte bara problemet med en vikande andel barnfamiljer framför oss genom en utbyggnad?

Nej. Eftersom vi eftersträvar en jämn befolkningstillväxt över lång tid skapas goda förutsättningarna för att hantera kommande generationsväxlingarna.

Centrala argument för befintligt förslag för Bjärreds vångar

• Vi behöver fylla på med nya barnfamiljer för att inte tappa kvalitet i för- och grundskola och i förlängningen få ett vikande underlag till föreningslivet.
• Vi behöver fylla på med nya skattebetalare för att hantera de ökande kostnaderna som en växande andel äldre innebär.
• Medborgarundersökningar pekar på att bjärredsbon vill ha ett större utbud av service, kultur och nöjen.
• Kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar. Om vi inte bygger på Bjärreds vångar behöver vi bygga på andra platser i Bjärred.
• Lägre bebyggelse och/eller glesare bebyggelse betyder att även annan mark behöver ianspråktas. Det betyder också ett högre försäljningspris – från en redan hög nivå.
• Bjärred kommer även fortsättningsvis i första hand kännetecknas av friliggande villor. Det är så orten är uppbyggd i dag och även med de kompletteringar som vi nu planerar kommer en betydande majoritet av bostäderna att vara just villor.

Med önskan om en glad påsk!

Robert Wenglén

Läs mer om Bjärreds vångar