Frågor och svar om planerade insatstimmar inom hemtjänsten

Omsorgsbehovet i ordinärt boende kan vara så omfattande att skäliga levnadsförhållanden inte längre kan garanteras i det egna hemmet samtidigt som kostnaderna för insatserna övergår årskostnaderna för en placering i särskilt boende. Riktlinjerna för insatser i ordinärt boende har därför uppdaterats och en övre gräns för hur många insatstimmar som kan tillgodoses i det egna hemmet har införts för att kunna garantera behov av bland annat trygghet, kontinuitet, individanpassning och tillsyn.

Vid beräkningen av kostnader har det visat sig att cirka 93 timmar per månad motsvarar kostnaden för en plats på särskilt boende.

100 timmar är gränsen för när enhetschefen kommer att lyfta frågan till multiprofessionella teamet. Den enskilde kan ha mer än 100 timmar när frågan tas upp för översyn av behovet.

Vid beräkning av 100 timmar går multiprofessionella teamets olika yrkesprofessioner igenom brukarens behov och förmågor, går igenom pågående åtgärder eller prövade åtgärder i det ordinära boendet samt om fler åtgärder kan prövas för att göra brukaren mer självständig och därmed reducera timmarna. Om teamet kommer fram till att brukarens behov, förmågor och prognos framåt är bestående och/eller försämrade, görs en individuell prövning av hjälpbehovet och brukaren erbjuds andra insatser som bedöms kunna tillgodose behovet av hjälp på ett särskilt boende och skäliga levnadsförhållanden.

Riktlinjen om 100 timmar kommer inte att tillämpas då den enskilde befinner sig i livets slutskede och själv önskar bo kvar i hemmet. Att vara i livets slutskede bedöms närliggande i tid av läkare och gäller de absolut sista dagarna eller veckorna av ens liv.

Beräkningen av timmar utgörs av alla samlade insatser, både omvårdnads- och serviceinsatser, som brukaren är beviljad enligt socialtjänstlagen och där behoven är bestående över tid, inte tillfälliga. Om en person har avlastande insatser, som t.ex. avlösning i eller utanför hemmet eller dagverksamhet, kommer det att tas med i bedömningen eftersom brukaren annars skulle behövt insatser i hemmet.

Tiden för ordinerade insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga från sjuksköterska eller rehabpersonal, räknas inte in i dessa timmar.

Socialtjänstlagen är uppbyggd på frivillighetsprincipen, vilket innebär att insatserna inte är tvingande. Den enskilde har alltid möjlighet att säga upp vissa insatser som den själv bedömer kunna prioritera bort eller tillgodose på ett annat sätt. Frivillighetsprincipen framgår av 2 kap. 1§ SoL, som bland annat anger att socialtjänstens verksamhets ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Det är ingen schablontid, utan en beräknad tid utifrån behovet. Den tiden kan variera från person till person i enlighet med genomförandeplanen och beställningen från myndigheten, det vill säga biståndshandläggaren.

Trygghetslarm är inte planerade och räknas inte in i tiden. Om det är återkommande larm kan man däremot behöva se över om beviljade insatser och åtgärder är tillräckliga.

Från och med den 15 maj 2024 räknas inte tiden när brukaren har behov av dubbelbemanning för vissa moment, som dubbel tid.

Det är inte antal tillfällen som räknas, utan antal timmar.

För de som närmar sig eller går över 100 timmar per månad, kommer deras situation lyftas på våra multiprofessionella teamträffar med de professioner som arbetar hos och med brukarna, så som sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal och biståndshandläggare.

Om teamet kommer fram till att brukarens behov, förmågor och prognos framåt är bestående och/eller försämrande, görs en planering kring när underlag från respektive profession ska vara klart. När underlagen är klara, görs ett gemensamt hembesök hos brukaren, av enhetschef i hemtjänst och biståndshandläggare. Brukaren får då återkoppling om att insatser bedöms övergå skäliga levnadsförhållanden och kan fortsättningsvis inte överstiga 100 timmar per månad i det ordinära boendet. Den enskilde ska då erbjudas att ansöka om särskilt boende eller om utökad hjälp i ordinärt boende. Ansökan tas emot av biståndshandläggare som utreder och gör en individuell prövning av brukarens behov och förutsättningar. Brukaren kommer informeras om de nya regleringarna i riktlinjen och att beslutet kan bli ett avslag samt att de i så fall kommer ha möjlighet att överklaga.

Om den enskilde inte ansöker om särskilt boende eller utökad hjälp, planeras insatserna i hemmet fortsättningsvis till max 100 timmar per månad.

Från det att den enskilde erbjuds ett särskilt boende har kommunen tre månader på sig att verkställa beslutet. Vi följer kontinuerligt befolkningsprognos, beläggningsgrad samt hur många som står i kö till särskilda boenden. I dagsläget är beläggningen på särskilda boende cirka 95%.

En analys kommer att göras om beslutet om en övre gräns på insatstimmar inom hemtjänsten kommer att medföra att fler individer kommer ha behov av särskilda boendeplatser. I sådant fall behöver kommunen förbereda för att öppna fler särskilda boendeplatser.

När behovet av hemtjänst uppgår till mer än 100 timmar per månad bedöms omsorgsbehovet vara så omfattande att skäliga levnadsförhållanden inte längre kan garanteras i det egna hemmet. Den enskilde ska då istället beviljas plats på särskilt boende.

Den enskilde ska erbjudas att ansöka om särskilt boende eller om utökad hjälp i ordinärt boende. Ansökan tas emot av biståndshandläggare som utreder och gör en individuell prövning av brukarens behov och förutsättningar. Den enskilde kommer informeras om de nya regleringarna i riktlinjen och att beslutet kan bli ett avslag på utökad hjälp i ordinärt boende samt att de i så fall kommer ha möjlighet att överklaga.

Om den enskilde tackar nej och inte ansöker om särskilt boende eller utökad hjälp, planeras insatserna i hemmet fortsättningsvis till max 100 timmar per månad.

Enligt kommunallagen ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Av förarbetena till socialtjänstlagen framgår att vid bedömning av vilken insats som kan komma i fråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter så som den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål.

I prejudikaten från Kammarrätten i Jönköping 2013-12-18, mål nr 156–14, bedöms en kvinnas behov bäst kunna tillgodoses på särskilt boende. I denna dom hänvisas det även till prop. 2000/01:80 s. 91, där det fastlås att enskild inte kan välja insats oberoende av kostnad utan insatsen måste jämföras med kostnaden för andra insatser som bedöms kunna tillgodose behovet.

Vårt arbete vilar fortfarande på principen god och nära vård i hemmet, likaså utförandet av insatser utifrån det rehabiliterande synsättet, för en ökad delaktighet och självständighet hos den enskilde. Fokus ligger på den enskildes resurser/styrkor och vi arbetar kontinuerligt med att stötta vid behov, men inte ta över. Detta beskrivs närmare i den enskildes genomförandeplan. Vårt mål är att brukare ska kunna bo hemma så långt det är möjligt så länge vi kan tillgodose skäliga levnadsförhållanden.