Vedeldning

Veden ska vara torr, ren och lagrad i minst ungefär ett år (rätt fukthalt), kluven och anpassad till eldstaden. Bästa brasveden är torra lövträd, exempelvis björk, som brinner lugnt och glöder länge.

Avfall eller behandlat trä ska inte eldas. Sopor, så som emballage av plast, kan innehålla produkter som ger mycket skadliga rökgaser. Spånplattor eller impregnerat eller målat virke får inte heller eldas, beroende på att giftiga ämnen som arsenik och olika tungmetaller kan frigöras och följa med rökgaserna ut. Giftiga ämnen gör också askan giftig och olämplig att sprida i trädgården.

Se till att din eldstad är sotad och besiktigad innan eldning sker. Hur ofta beror på hur anläggningen används. Fråga skorstensfejarmästaren vad som gäller för din skorsten.

Rökgaser och avgaser ska släppas ut via skorstenar som är tillräckligt höga för att förhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden. Skorstenar ska placeras utan risk för att rök förs tillbaka till luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt. Detta gäller både ditt eget hem och närliggande byggnader. Är du osäker om skorstenen uppfyller kraven? Kontakta din skorstensfejarmästare.

Energimyndigheten har genomfört ett test som visar att en modern braskamin kraftigt minskar vedförbrukningen med upp till 20 procent och att utsläppen av oförbrända kolväten minskar med 50-85 procent. Utsläppen av stoft minskar med 60-80 procent i moderna braskaminer.

Installation eller väsentlig ändring av eldstad är en anmälningspliktig åtgärd. Åtgärden får inte påbörjas innan du fått ett skriftligt startbesked i form av ett beslut. Vissa skorstenar kan också behöva bygglov.

Innan arbete med eldstaden påbörjas behöver du ett skriftligt startbesked i form av ett beslut. I beslutet framgår det vad du behöver skicka in för att få ett slutbesked. Slutbesked är ett skriftligt beslut och innebär att eldstaden får användas.

Eldstad, rökkanal och skorsten behöver godkännas av en skorstensfejarmästare som sedan utfärdar ett besiktningsprotokoll.

Du behöver skicka in följande handlingar:

• ifylld blankett (som du hittar längst ned på sidan)
• planritning som visar eldstadens placering i byggnaden
• fasadritning där skorsten finns inritad
• produktdatablad för eldstaden
• förslag till kontrollplan

Braskaminer, öppna spisar och kakelugnar bör endast användas för så kallad trivseleldning och inte för basuppvärmning. Trivseleldning innebär att eldning sker cirka två tillfällen per vecka och då några timmar per tillfälle. Vid extraordinära händelser kan fler tillfällen godtas om eldning sker på rätt sätt och inte orsakar störningar för närboende eller miljön.

Du bör inte elda för mycket ved i eldstaden under längre tid, då riskerar du överhettning. Det finns ofta anvisningar från tillverkaren om hur många brasor man kan bränna efter varandra i eldstaden och hur mycket ved man maximalt kan bränna per gång. Saknar du eldningsinstruktioner till din eldstad är en bra tumregel att aldrig elda mer än 3 kg ved i timmen och högst i 3-4 timmar. Låt alltid eldstaden vila lika länge som du eldat innan du eldar igen.

Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga ämnen. Röken innehåller bland annat ämnen som är cancerframkallande och ämnen som kan ge effekter på andningsvägar hos känsliga personer. Dessa effekter blir avsevärt värre vid felaktig eldningsteknik, omodern kamin, dåligt bränsle med mera.

En eldstad med tillhörande rökkanal är inte gjord för att eldas i kontinuerligt. Om man hela tiden fyller på med ved för att behålla den sprakande brasan så kommer temperaturen i skorstenen att öka drastiskt och det kan leda till överhettning. Det kan i värsta fall leda till brand. Läs på vad som gäller för din kamin i dess anvisningar.

En av de vanligaste orsakerna till tjära i rökkanalen är att veden är för fuktig. Detta kan leda till soteld som är ofta är orsaken till brand i villor och småhus. Soteld är en okontrollerad brand inne i skorstenen som uppstår när sot och tjära som samlats i skorstenen fattar eld.

Veden ska inte ha en fukthalt överstigande 20 procent. Rätt fukthalt uppnås efter att veden lagrats i minst ungefär ett år. Ju lägre fukthalt desto mer energi får du ut av veden. Du kan kontrollera fukthalten med en fuktmätare, de finns att köpa i de flesta byggaffärer. Om du inte har tillgång till en fuktmätare så bör du säkerställa att den torkats under tillräckligt lång tid.

Du kan också prova att slå två vedträn mot varandra, är veden fuktig får du ett stumt ljud. Ljudet ska vara hårt och torrt – som när du slår två torra reglar mot varandra.

Så kallad pyreldning är det sämsta ur miljösynpunkt. Pyreldning uppstår på grund av för snålt med luft vilket leder till dålig förbränning. Detta innebär att det blir mycket sot och tjära i skorstenen som ökar risken för skorstensbrand.

Den bästa förbränningen får du när det brinner friskt och röken från skorstenen är nästan osynlig, det enda du ser är en värmedallring. Svart rök från skorstenen tyder på just dålig förbränning (pyreldning) eller dåligt bränsle, exempelvis fuktig ved. Askan i eldstaden ska vara finfördelad och grå. Vid rätt temperatur i eldstaden bränns också sot bort från eldstadens väggar och glas.

Röken ska vara nästintill osynlig, det enda man bör se är en värmedallring i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ryker är när det är kallt ute. Röken består då av vattenånga. Gul eller grå rök är ett tecken på dålig panna eller felaktig eldning, till exempel pyreldning eller dåligt/otillåtet bränsle.

Sot och aska ska förvaras i en plåthink med tätslutande lock. Tänk på att det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn, därför måste hinken stå på ett obrännbart material.

Utsläpp från vedeldning medför att ämnen som är miljöstörande och hälsofarliga sprids till omgivningen. Det gäller även vid eldning i miljögodkända eldstäder, om än i lägre grad.

Miljöenheten får ibland in klagomål på störande rök från grannar som eldar. Den som eldar är skyldig att se till att eldningen inte stör någon. Om vedeldningen medför en olägenhet för närboende kan miljöenheten besluta om restriktioner i eldningen. Om du har problem med någon annans vedeldning, rekommenderar miljöenheten att man i första hand pratar med eldaren. Hjälper inte det kan du kontakta miljöenheten. I de lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lomma kommun kan du läsa mer om vilka regler som gäller vid eldning.

Se till att du har en modern, effektiv panna, bra ved och eldar enligt råden på denna sida. Respektera ”trivseleldning” och elda inte för mycket. Elda inte när det är dimma eller inversion, det vill säga när luften lägger sig som ett lock över området där du bor.

Undvik att elda om vindriktningen är sådan att röken kommer att utsätta någon för olägenheter.