Lomma kommun

E-tjänster

Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Bakgrund - utbyggnaden av Lommabanan och yttre godsspår

Persontågstrafik

När frågan om lokal persontågstrafik (pågatågstrafik) på Lommabanan först föreslogs var Lomma kommun tveksam. Så småningom ändrades dock kommunens inställning.

Skälen var i huvudsak två:

Med persontåg på Lommabanan kan vi resa mer hållbart. Bil- och busstrafiken minskar vilket är bra för säkerheten, framkomligheten och miljön (mindre buller, avgaser, trängsel).

Med persontåg på Lommabanan får godstågen konkurrens, vilket gör att kapacitetstaket nås tidigare och att godstågen inte är allenarådande på banan. Något som underlättade kommunens ställningstagande var att vi kom överens med Banverket om att något mötesspår inte skulle byggas i Lomma tätort (vilket hade lett till längre bomfällningstider, mer buller med mera).

Yttre godsspår

Frågan om byggandet av ett yttre godsspår aktualiserades i början av 90-talet då Banverket (numera Trafikverket) presenterade ett förslag om byggandet av en stor rangerbangård för godståg (Riksbangård Syd) någonstans i Skåne. Så småningom utmönstrades ett huvudalternativ i Eslövs kommun strax söder om Marieholm. Förslaget om en ny rangerbangård satte också fingret på frågan om att godstrafiken på järnvägen skulle öka betydligt i framtiden.

Nästan omedelbart inledde närmast berörda kommuner, vid denna tidpunkt Eslöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Svalöv, ett samarbete kring hur konsekvenserna av ökad trafik med godståg skulle hanteras. Utredningar gjordes och förslag presenterades om att ett särskilt spår för godstågen borde byggas utanför tätorterna i vår region.

Så småningom drog Banverket tillbaka förslaget om en ny rangerbangård i Skåne och valde andra lösningar så som att satsa på utbyggnad av befintliga anläggningar som till exempel Malmö bangård. Frågan om att trafiken med godståg på järnvägstrafiken skulle öka betydligt i framtiden kvarstod dock. Krav ställdes från berörda kommuner att Banverket skulle ta denna fråga på allvar. Banverket gjorde förstudier, lokaliseringsstudier, med mera.

Efter ett antal utredningar och studier konstaterade Banverket dock för sin del att något särskilt spår för godstrafiken utanför samhällena inte kunde motiveras av vare sig kapacitetsskäl (möjligtvis på lång sikt) eller med hänsyn till buller, vibrationer eller säkerhet. Detta har dock berörda kommuner ej accepterat, inte minst Lomma kommun som arbetar vidare för att ett ”yttre godsspår” ska byggas utanför till exempel Lommas och Flädies samhällen. Markreservat finns i kommunens översiktsplan.

Kommunens ställningstagande

Frågorna om godstrafik på Lommabanan har diskuterats under många år i kommunen. I kommunens övergripande mål och riktlinjer (ÖMR) 2015-2019 finns följande punkt med: "Lomma kommun ska aktivt verka för att godståg flyttas bort från tätbebyggt område."

Att kommunen arbetar för ett yttre godsspår tydliggörs även i kommunens översiktsplan 2010.

Kontaktuppgifter

Anders Nyquist

Planeringschef

040-641 11 05

Sidansvarig: Karolina Jensen
Senast uppdaterad: 2017-07-18