Avsnitt av Hej Mötesplats!

På den här sidan kan du ta del av Hej Mötesplats avsnitt, Lomma kommuns digitala sändningar för mötesplatsernas besökare under pandemin. Det senaste avsnittet kommer först.

Hej Mötesplats tar sommaruppehåll och är tillbaka måndagen den 4 oktober! Vi önskar en en skön sommar!

Gaffelkakor

Ingredienser

Ca 30 kakor

Smör Länk till annan webbplats.

200 g

Vetemjöl

3½ dl

Strösocker

1½ dl

Vaniljsocker

1 tsk

Gör så här

  • Sätt ugnen på 175°.
  • Blanda ihop alla ingredienser till degen. Rulla ut två längder, ca 4 cm i diameter och låt vila minst 30 min i kyl.
  • Skär ca 1½ cm tjocka skivor. Lägg på plåtar med bakplåtspapper och tryck till varje kaka med en gaffel. Grädda i mitten av ugnen 10–12 min. Låt svalna på plåten.

Super Goda!

Fröknäcke med majsmjöl

Ingredienser till 1 sats

1 dl sesamfrö

1 dl pumpakärnor

1 dl solroskärnor

1 dl majsmjöl

1/2 dl hela linfrö

1/2 tsk salt

1/2 dl rapsolja

2 dl kokande vatten

Det går bra att byta ut fröerna till andra fröer, mandelspån mm. Det går också bra att smaksätta knäcket med olika örter, eller byta ut saltet mot flingsalt, att strö på knäcket innan gräddning. Det är bara fantasin som sätter gränser

Gör så här

Sätt ugnen på 150°C.

  • Lägg ett bakplåtspapper på en plåt, ca 30x40 cm (för 1 sats).
  • Blanda alla torra ingredienser och rör i olja och vatten. Låt svälla ca 15 minuter.
  • Bred ut smeten tunt på plåten. Grädda mitt i ugnen ca 1-1 1/2 timme. Drag över bakplåtspappret med knäcket på ett galler och låt svalna.
  • När knäcket har svalnat bryt det i bitar, ät det som det är eller t.ex. med ost och marmelad

Lycka till och smaklig spis!

Text

Vi letar vårtecken i Alnarpsparken

Hej och välkomna till Hej Mötesplats!

Idag är vi i Alnarp och letar vårtecken, kom med här så ska vi titta!

Nu ni, står jag här i havet av snöklockor, ser ni min fot där! Så tjusiga!

Nu står jag under ett härligt träd som ger fina vackra blommor, gissa vilket?

Kolla in knopparna här!

Jo, det är ett magnolia träd.

Under här ser jag lite blå scillor, om ni tittar ordentligt så är det små små blå blommor

Och det är scillor.

Nu mina vänner står jag på ett väldigt härligt träd här i Alnarp, och vad vi vet så är detta en

Idegran! Jättehärligt!

Då säger vi hejdå från Alnarp och hälsar er välkomna nästa vecka!

Ha det gott!

Hejdå!

Idag har vi fint påskbesök i studion!

Hej och välkomna till veckans avsnitt av ”Hej Mötesplats” säger Anette Alvarsson. Nu är det påsk! Så därför har vi påskpyntat i studion, vi har lite påskägg, påskris, hönor och påskkärringar-allt som hör påsken till. Nu är det så att jag bjudit hit två experter i ämnet, det är två kärringar-det är Hulda och Hedvig.

Här har vi dem, har ni flugit långt? Ja jättelångt!

Välkomna då kärringarna till ”Hej Mötesplats studion”

Hedvig: Häxa om jag får be!

Hulda: påskkärring!

Anette: Jag ber så hemskt mycket om ursäkt!

Häxorna: hon får väl vara ursäktad! För denna gång! Hon kanske lär sig en läxa!

Anette: på torsdag är det ju dags för den stora flygningen till Blåkulla. Har ni putsat och oljat in era kvastar?

Hulda: Jajamensan! Ser du inte hur fin den är?

Hedvig: min fick lite skavanker, alla dessa luftgropar och vurpor det blev på vägen hit jag vet inte riktigt men den duger nock.

Hulda: Men Hedvig! Du får inte köra så fort! Man måste ju testa, det kan ju gå fortare än i fjol.

Anette: Nu är det ju pandemi, har ni fått några restriktioner från häxministeriet?

Hedvig: Ja det har vi ju fått: flygningen sker med en armlängdsavstånd från varandra, du har också tagit med ditt kit Hulda?

Hulda: Jajamensan! Jag har handsprit.

Hedvig: här har jag någonting som heter ytdesinfektion.

Hulda: Det måste vara till kvasten!

Hedvig: ja så kan det vara! Sen har vi såna här granna blåa munskydd också, sånt kan vara bra att ha. Ja, så vi är rustade.

Anette: ja ni ser pigga goa och glada ut, skönt att ni får komma ut och bli rastade nu när det är påsk, men det har inte alltid varit så lätt att vara häxa?

Hedvig: Nej, på 1600-talet var det rent bedrövligt. Kunde dom bevisa att man var häxa så brändes man på bål, sjönk man när de kastade en i vattnet så var man oskyldig men då dog man ju ändå! Nej det var inte så lätt!

Hulda: nej vi har inte haft det så lätt alltid i häxsläktet!

Hedvig: Men nu ska vi ha det kul! Vi ska ju träffa allihop när vi kommer till Blåkulla, och då ska vi dansa, vi ska brygga häxdryck, för det behöver vi ju till ett helt år så vi får se till att brygga ordentligt!

Hulda: och så blir det fest!?

Anette: Varför firar vi påsk? vet ni det damer? Ni som nu är inkallade som experter!

Hedvig: Nu kallar hon oss för damer! Och experter! Egentligen går det ju stick i stäv med häxans tro. Men det är ju Jesus det handlar om, hans korsfästelse, död och uppståndelse vi ska minnas under påsken. Sen vet vi en sak till!! Vet du varför det heter Dymmel onsdag? Innan skärtorsdagen!

Anette och Hulda har ingen aning, det är ju Hedvig som är påläst!

Hedvig fortsätter: Jo då bytte man ut kläppen i alla kyrkklockor och satte dit kläppar i trä istället så det blev ett behagligare ljud i kyrkklockorna, för påskveckan kallas ju också för stilla veckan. Och det tackade ju vi för.

Hulda: vi slapp ha hörselkåporna på oss när vi flög till Blåkulla.

Hedvig: tänk att flyga över alla dessa kyrkor när de klämtar som värst.

Hulda: och du Hedvig som flyger så fort med din kvast!

Anette: Nu till påsk äter vi väldigt mycket ägg och så får vi ägg, vart kommer den traditionen ifrån?

Hedvig: att vi äter så mycket ägg beror nog på att förr i tiden så fastade man 40 dygn innan påsk och då fick man inte äta ägg, och efter som att hönsen började värpa på våren så blev det ju en massa ägg på en gång som man var tvungna till att äta upp. Men idag så värper ju hönsen året runt. Men det är därifrån det kommer.

Sen har vi de här fina pappers äggen, de blev poppis på 1800-talet i Sverige. Och då fyllde man dem med godsaker! Är det något gott i detta ägget! Näääää det var helt tomt! Vad ska vi göra åt det? Det är ju inte påskafton ännu, för det var ju då äggen lades ut. Man sa ofta att det var påskharen, påskharen lägger väl inte ägg? Men påskharen kommer från Tyskland så vi har anammat lite överallt ifrån. Och varför det blev en påskhare var ju på grunda av att de är duktiga på att föröka sig snabbt. Därför tror man att det var därför man trodde att det var påskharen som lade äggen! Så gömmer haren äggen och barnen får leta reda på dem. Hulda, kan du några roliga påsklekar?

Hulda: Hmmmm jo picka ägg! Det är roligt!

Anette: Hur går det till?

Hulda: Man utmanar varandra med vars ett ägg sen ska man knacka dom mot varandra och den som vinner är den med det hela ägget!

Anette: men man kan ju ha kokta ägg!

Hedvig: nä det ska vara råa ägg! Annars är det fusk, men jag vet att nuförtiden kokas äggen för att barnen inte ska bli helt nerkletade av äggsmet. Men jag vet att vissa vuxna också kör med kokta!

Hulda: Du vet Märta där borta? Den häxan hon körde med kokta ägg hon!

Hedvig: sen har vi ju påskriset, förr i tiden så skulle man piska varandra med riset det var ju mest på skoj. Men det har ju förekommit att man slagit varandra riktigt med ris, så måste man varit väldigt olydig! Vad kan vi mer om påsken Hulda?

Hulda: vi äter god mat!

Hedvig: vad äter man till påsk? Massor med ägg!

Hulda: sill!

Anette: ja det är ju ungefär samma sorts mat vi äter till alla högtider året om.

Hedvig: Fas det som skiljer sig är ju godiset, vi äter ju rejält med påskgodis flera ton faktiskt.

Hulda: ja, det är gott med godis!

Anette: Nu har vi lärt oss mycket om påsken, jag tackar er så väldigt mycket för att ni hade tid att komma hit. Jag önskar er en skön flygning på torsdag när ni drar till Blåkulla!

Häxorna: det blir trevligt och då blir det fest!

Anette: Ha det så kul och Glad påsk

Hej då!


Nu får vi reda ut lita av det Hulda och Hedvig pratade om:

Varför firar vi påsk?

Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och uppståndelse. Inom judendomen har påsken mycket stor betydelse, den firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah och medeltidslatinets pascha.

När infaller då påsken?

Jo det är alltid den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagsjämningen. Det blir då som tidigast den 22 mars och som senast den 25 april.

Påsken är sammanlänkad med fastlagen och fastan. Påskfastan är de Kristnas fastetid och var viktig på medeltiden och fram till 1700-talet. Den varar 40 dagar före påsk, utom på söndagar. I Sverige börjar påsken traditionellt firas på påskaftonen. Påsken innebär slutet på fastan, period när man undvek att äta kött. Fastan är en kvarleva från den katolska tiden.

Veckan före påsk kallas Stilla veckan:

Palmsöndagen, Blåmåndagen, Vita tisdagen, Dymmelonsdagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton.

Därefter kommer Påskveckan, som börjar med:

Påskdagen, Påsknatten och Annandag påsk.

Själva påskhelgen består idag av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk.

Dymmelonsdagen;

”dymla”, innebar att kyrkklockans järnkläpp byttes ut mot en kläpp av trä eller att järnkläppen kläddes med tyg. Klangen blev då mer dov.

Skärtorsdagen och Påskkärringar;

I vårt samhälle har skärtorsdagen kommit att inleda påskhelgen. I det förindustriella samhället föreställde man sig att häxorna påbörjade resan till Blåkulla, en resa som ansågs starta vid kyrkans klockstapel. På vissa håll tändes påskeldar för att förjaga allt ont, gärna åtföljda av gevärsskott. Vilket kan jämföras vår tids påsksmällare.

Svenska barn har gått påskkärringar sedan mitten av 1800-talet. Man tror att det är sprunget ur häxprocesserna på 1600-talet. Skillnaden är att påskkärringarna har kvast, kaffekittel och en svart katt med sig.

Långfredagen

Långfredagen hade i Sverige en stark betoning på sorg och bot. Fram till 1969 var det nöjesförbud, dvs. teatrar, danspalats och biografer var enligt lag skyldiga att hålla stängt.

Påskafton

Påskafton har ett mer festligt tema, eftersom påskhelgen sedan gammalt inleds redan på aftonen före påskdagen.

Påskris

Påsken är starkt förknippad med ris, så kallat fastlagsris eller påskris. I vår tid köper vi ris som prydnad. I bondesamhället hade riset en starkare symbolisk innebörd av lidande men också lekfullhet. Under långfredagen användes ris för att låtsaspiska varandra, en sed som är känd åtminstone sedan 1600-talet i Sverige. Påskriset är nu att betrakta som ett rent dekorationsris, som blev vanligare under 1800-talet. Att påskliljor förknippas med påsken, liksom den gula färgen, är sentida drag i påskfirandet.

Äggen

En av de mest utmärkande symboliska matvarorna under påsken är ägg. Ägg som mat är en vida spridd kristen symbol, vilket säkert till del förklarar äggens betydelse under påsken. Men påsken infaller också under en tid på året när hönorna börjat värpa och tillgången på ägg var jämförelsevis god.
Att måla ägg är i vårt land känt sedan 1700-talet.

Vad äter vi då till påsk förutom ägg?

Sill, fisk, särskilt lax i vår tid, men även lamm hör till vanligheterna på påskbordet. På senare tid har det även blivit populärt med påskskinka. Andra livsmedel/grödor som vi ser mer av nu är vårprimörer.

Lekar

Påsklekar var vanliga förr, en lek som många fortfarande leker är äggpickning. Denna lek har anor från medeltiden. Det går ut på att deltagarna har var sitt hårdkokt ägg, som de ska picka mot motståndarnas ägg. Den som lyckats hålla sitt äggskal helt vinner. Leta ägg är en annan lek, där göms kokta och målade ägg i trädgården eller vid större evenemang, i en park. Det gäller sedan för deltagarna att under i viss tid leta reda på så många ägg som möjligt.

Påskharen

En mer sentida påskfigur är påskharen. Det är en tysk tradition som kommit till Sverige från Tyskland under sent 1800-tal. Enligt den tyska traditionen var det påskharen som kom med äggen. Det Sannolikt har påskharens roll i påskfirandet förstärkts genom anglosaxisk påverkan under vår tid. Påskharens spridning i Europa och senare Sverige har sin förklaring i godisindustrins expansion under 1800-talet. I dag i Sverige finns det traditioner med att det är Påskharen som fyllt påskäggen med godis och gömt dem någonstans, så att barn och vuxna får leta efter sina påskägg.

Vi fyller påskäggen med ca 7000 ton (2018) godis i Sverige.

Gamla Bruksföremål

Hej och välkomna till ”Hej Mötesplats” jag heter Birgitta Khullar och jag heter Margareta Thulin.

Du Birgitta, vilket avsnitt vi hade förra veckan. Helt underbart, tittade ni på avsnittet om VR glasögonen? Om ni inte gjorde det så gör det, vilka världar vi kan uppleva.

Birgitta: Jag var i Nôtre Dame!

Margareta: och en tur ut i rymden, förra gången visade vi det senaste inom tekniken och idag visar vi det äldsta, jag tror vi har föremål här som är över hundra år

Birgitta: Vilka kontraster!

Äppelmosaren

Birgitta: Du Margareta, och ni andra! Här har jag en häftig grej som man använde mycket förr. När man kokat äpplen och ville göra äpplemos så la man äpplena här i och så malde man sönder så fastnade skal och kärnor i denna. Nu var den lite trög för den har nog inte varit använd på flera år.

Margareta: då blev det ett slät och fint äpplemos av det!

Birgitta: Man hade bra grejor förr!

Örngottsbandsveckare

Birgitta: sen har jag en sak till här, det ser ut som en tång. Och förr i tiden så när man var på besök hos varandra så skulle man titta in i varandras linneskåp och se på lakan och hur fint man hade veckat örngottsbanden. Då stoppade man in banden i tången och krusade dem genom att snurra den så här. Det du, då gör man inte idag.

Har du någonting att visa Margareta?

Sockertoppstång

Ja, jag har ett litet verktyg här, det ser lite barbariskt ut. Den här använde man till sockertoppar, man hade inte sockerbitar utan en topp som man knep av bitar med en sådan här tång. Det kanske är många som har använt en sådan här tång.

Okänt verktyg

Sedan har vi ett verktyg här som vi faktiskt inte vet vad det är! Vi har ingen aning. Är det någon som ser avsnittet som kan hjälpa oss? Hör av dig till oss, kontaktuppgifter kommer i slutet av avsnittet.

Tävling

Här har vi nu tre objekt som vi vill att ni ska svara på vad det är för något.

Nr 1 ser ut som en konformad spole med en metall klämma på, som kan öppnas och stängas.

Nr 2 där kan man dra ut en sprint och sätta tillbaka den igen, taggarna är rörliga och även träbrickan går att snurra på.

Nr 3 går att rulla med och har dubbla rader med taggar.

Om ni nu vet vad det här är så skicka in svaren på mail, sms eller på ett vykort. Kontaktuppgifterna kommer i slutet av avsnittet. Senast den 30 mars vill vi ha era svar och vinnarna svaren kommer i sändningen den 12 april.

Vi önskar er lycka till! Och vi utlovar fina priser till de tre första rätta svaren som vi drar.

Nästa vecka är det påsk, då blir det kanske en liten överraskning i vår sändning

Var rädda om varandra och ta hand om varandra så ses vi nästa vecka!

Hej då!

Virtuell Reality, Vad är det?

Hej och välkommen till veckans avsnitt av Hej Mötesplats.

Jag heter Anette, och idag ska vi titta lite närmare på dessa VR glasögonen jag har här på bordet. Dessa har vi fått i gåva av Spf i Bjärred, vi har fått två par. Så meningen är när vi öppnar på mötesplatserna igen ska ni kunna komma in och prova dem.

Vad är då VR för någonting? VR är en engelsk förkortning av virituell reality, på svenska: en virituell verklighet, en låtsasverklighet.

Jag tycker faktiskt att vi ska prova på en gång så ni förstår vad jag menar. Så jag börjar med att sätta på mig dessa glasögon. Och jag tänkte att vi skulle börja med att ut och fiska så häng med!

Fiska

då är vi inne i spelet, och vi ska ju fiska, vi styr med handkontrollen så vi trycker på start jag har ju varit inne och provat innan så jag har ett pågående spel. Jag ska försöka att inte röra så mycket på huvudet för det kan bli lite konstigt när ni ska titta på det. Nu blir jag då placerad framför en sjö, ni ser fiskarna. Jag tittar mig lite omkring, jag sitter här i den sköna stolen och ska njuta utav dagen. Tittar mig lite runt har en parasoll och min fiskelåda med lite agn och grejor. Vad har jag mer? Jag har sällskap här av papegojorna som ska se om jag har någon fiskelycka. Då kastar vi väl ut, jag trycker in knappen på handkontrollen och svischar iväg, jag fick napp på en gång. Nej den slet sig, jag provar en gång till. Nu så fick jag napp, det verkar som det är en stor fisk, det var ju värst vad den drar. Undrar om den ger upp snart, vi får se vad det är för något, kom, kom. Den här får man jobba lite grann med. nu har den givit upp, det var en färggrann fisk en Parrot Perch, den var fin. Fina fisken. Vi gör ett kast till, innan vi går och tittar på något annat här. Så, dom nappar bra här. Den kämpar också emot, kom, kom. När jag drar här så trycker jag på handkontrollen så jag får in fisken, men det var ju värst, vilken kämpe. Det har jag lärt mig att om man trycker för mycket på handkontrollen så stapeln blir röd så biter fisken av linan, så man får vara lite försiktig. Där har vi en till lika dan fisk, det här var väl lite lugnt och behagligt. Vi får se vad vi mer kan finna i dessa Vr glasögonen.

Notre Dame i Paris.

Då ska vi ut i världen, och nu står vi här utanför Notre Dame i Paris. Den här fantastiska byggnaden, undrar om vi kan ta oss in? Jajamensan nu är vi inne, fantastiskt. Vilka fönster, nu ser vi Notre Dame från Seine sidan och vi ser också att detta är innan branden för tornet står ju kvar. Här har vi Seine, här är Notre Dame på kvällen, så här kan man åka runt i världen, man kan sitta stilla och ändå åka till Paris. Vi får se vart vi tar oss hän i nästa klipp.

Rymden

Då befinner vi oss uppe i rymden, i en rymdraket eller en rymdkapsel och jag är då en astronaut och sitter i en sådan här rymdstol. Spännande, jag tar mig framåt och bakåt med hjälp av handkontrollen, så håll i er. Vi ska öppna upp här och se, wow! Vi kanske ska göra en rymdpromenad? Vi ska göra ett uppdrag, nu startar vi, vi ska in i landnings zonen där borta. Ni får komma in och kolla vidare på detta här, så får vi ta en rymdpromenad tillsammans. Nu lämnar vi -Houston! we have a problem!

Bowling

Det sista vi ska göra idag eller det sista smakprovet ni får i dag är Bowling, sen får ni själva komma in till Mötesplatserna när vi öppnar och prova.

Vi ska bowla på Tropikal Beach, då ska vi se om jag får iväg klotet, ja! strike! Känns som jag är under vattnet, ja här kan man kanske också bowla, vi provar igen, man styr enkelt med handkontrollen, man trycker in knappen på handkontrollen och släpper den så far den iväg. Nu har vi ju ett litet konstigt läge här, endast en kägla kvar, hur i hela friden ska jag få ner den? Vi provar, nä det var ju inte så bra prickat, men ni kanske är bättre på det här än jag är, så kom in och prova! Tack för idag!

Då var det det sista vi tittade på, jag tar av mig glasögonen! Visst var det häftigt? Jag hoppas verkligen att när vi får igång Mötesplatserna igen att ni kommer in och provar för det är galet roligt! Ha det bra så länge så ses vi en annan dag! Hej Hej!

Hej och välkomman till Hej Mötesplats!

Som ni ser är det Birgitta som står för dagens aktivitet.

Idag ska Birgitta göra decoupage på en konservburk. Den är vit målad innan för att spara lite tid. Det finns massor av fina påskservetter som man kan använda till decoupage som Birgitta ska använda i detta pyssel.

Birgitta river sedan ut det motivet som ska andvändas. Motivet flyter bättre in i burken när man river istället för att använda saxen. En servett är oftast i tre delar. Birgitta delar den och använder den yttersta med mycket färg på.

Därefter penslar Birgitta med ett speciellt decopage lim runt burken. Sedan lägger hon motivet på burken och duttar på med en kökssvamp försiktigt så att motivet fastnar.

Man kan förbättra med lite extra lim på en pensel.

I dessa dagar är det bra att återbruka genom att använda gamla konservburkar till sitt pyssel. Birgitta dekorerar burken med ett påskinspirerade band upptill med samma lim.

För att få det snyggt i skarven klistrar Birgitta fast en blomma ovanpå. Hela burken måste lackas en gång till sedan är den klar.

Margareta ser ett fint påskträd på bordet. Är det en magnolia undrar hon?

Helt rätt säger Birgitta och det är hemmagjorda fjädrar hängande i också.

Birgitta tycker att vi ska skona alla våra fåglar och göra egna pappersfjädrar istället. Några är gjorda av presentpapper. Man kan tillexempel annars använda ett reklamblad med mycket färg på.

Så nu ska Birgitta göra fjädrar av ett rosa papper. Först viker Birgitta pappret på hälften och klipper i lagom stora bitar. Därefter viker Birgitta upp pappret och limmar på ena sidan med ett limstift.

Birgitta har knipsat av en ståltråd som hon lägger på limmet och viker över pappret och trycker till. Därefter formar Birgitta pappret som en fjäder med hjälp av en sax.

För att få den mer levande klipper Birgitta små täta hack på var sin sida så nära ståltråden som möjligt. Margareta undra om Birgitta har varit hos grannen och plockat magnoliakvisten?

Men Birgitta har ett stor magnoliaträd hemma hos sej.

Därefter vrider Birgitta på pappersafjädern för att forma till den så den blir mer levande. Birgitta tar fram en tång för att göra en ögla så att den kan hänga på grenen.

Då ska vi se hur det blev med burken blev när den blev klar. Birgitta har stoppat i en vacker blomma i burken. Eller varför inte använda den som ett påskägg och fylla med godis?

Margareta undrar hur många gånger Birgitta har lackat burken och det är två gånger svarar Birgitta. Kolla in så bra det blev, motivet har sjunkit in i burken.

Margareta berättar att vår kollega Anette är ute och flaxar, vår regissör.

När detta sänds så är det ett par veckor kvar till påsk. Så vi på Hej Mötesplats önskar er alla en riktigt glad påsk!

Vårtecken

Kan vi hitta några vårtecken i Lomma?

Margareta och Birgitta har tagit sej ut i friska luften för att leta vårtecken. Vilket härligt väder vi har och solen lyser på oss säger Birgitta.

Men dammen bakom oss har fortfarande is på sig säger Margareta. Birgitta vill inte åka skridskor och Margareta håller med.

Nä nu går vi på upptäcktsfärd och ser om vi hittar vintergäck och snödroppar. Kolla här är vintergäck säger Birgitta och det påminner mej om påsken. När vi tar några steg till ser Margareta snödroppar på vår lilla upptäcktsfärd.

Ha det gott, och ta hand om er!

Hej och välkomna till dagens avsnitt av Hej Mötesplats!

Margareta Thulin och Birgitta Khullar berättar i dag om volontärverksamheten i Lomma Kommun. Nu i pandemitider så finns möjlighet att få hjälp och att hjälpa.

Med de restriktioner som finns så vill vi hjälpa till att skydda våra kommuninvånare som befinner sig i riskgruppen. Dels med praktiska insatser, dels med social kontakt.

Margareta frågar Birgitta om hur det går till om någon vill ha hjälp eller social kontakt.

Birgitta berättar att den som vill ha hjälp, kontaktar Lomma Kommuns Kontaktcenter och berättar vad hen vill få hjälp med, 040 641 10 00. Hen blir sedan kontaktad av en person från kommunen, när de hittat en volontär. Därefter ringer volontären upp personen som sökt hjälp och så bestämmer de tillsammans när och var hjälpen ska utföras.

Birgitta berättar att i slutet av inslaget kommer mer information.

Birgitta frågar Margareta hur man gör, för att anmäla sig som Volontär?

Margareta berättar att om man vill anmäla sig som volontär, så går man in på Lomma kommunens hemsida och söker volontär. Då kommer man till en anmälningssida och där måste man logga in med sitt bank id. När man är inne på sidan så fyller man i sina uppgifter, skriver i vad man kan hjälpa till med. Sedan ska man också skicka in ett foto, ladda upp ett foto, för att volontären ska få ett volontärskort. Alla som är volontärer får ett volontärskort, som talar om att de är volontärer i Lomma Kommun.

När man skickat in sin anmälan till volontär, så blir man kontaktad närmaste vardag därefter, som en bekräftelse på att anmälan är mottagen. När volontärskortet är klart blir volontären kontaktaktad igen och får gå till Lomma kommuns Kontaktcenter för att hämta ut volontärskortet.

När det sedan har blivit en matchning, när det finns någon som behöver hjälp eller stöd, så kontaktas volontären. Volontären får då kontaktuppgifterna till personen som behöver hjälp. Volontären tar kontakt med personen som behöver hjälp eller stöd och därefter bestämmer de tid och plats för första träffen.

Margareta frågar Birgitta vad man kan få hjälp med och Birgitta berättar att det är promenad, telefonsamtal, inköp, ärende på apoteket och biblioteket, rastning av hundar och hämtning av mat på restaurang.

Eftersom Birgitta har hållt på med volontärverksamheten, frågar Margareta henne om det finns några volontärer. Birgitta berättar att det finns massor av volontärer som vill ha lite jobb, så kom igen och anmäl er.

Då hoppas vi att många som känner att de behöver lite hjälp eller stöd hör av sig, för det finns de som vill hjälpa, säger Margareta. Kanske bara med ett telefonsamtal, säger Birgitta.

Hej då!

Hej och välkommen till Hej Mötesplats!

Idag står vi utanför restaurang Havsblick på centrumgatan 4 i Lomma.

Nu ska vi handla lite mat häng med oss in. Väl inne i restaurangen finns det markeringar i golvet hur man ska gå för att tänka på avståndet. Vid kassan finns det också plexiglas uppsatt.

Idag är det Pilip som jobbar i köket och serverar maten. Pilip berättar för oss vad dagens lunch är.

Dagens lunch är rimmad oxbringa, pepparrotssås, potatis till sist kokta morötter.

Pilip packar ner maten i en engångs förpackning och försluter den med plast så att maten håller lite värmen.

Efter det så berättar han att i dagens rätt ingår det också dryck och efterrätt, en skiva bröd och smör. Denna härliga lunch kostar 70 kronor. Man kan köpa ett häfte med matkuponger också. Det går givetvis bra att betala med kort eller kontanter.

Restaurangen är öppen 365 dagar om året. Maten tillreds i Lerviksköket i Lomma.

Öppettiderna är vardagar kl:11.45-13.30.

Helger och storhelger kl:11.45-12.45.

Veckomenyerna kan man hitta på Lomma.se och sök efter restaurang Havsblick. Dem finns också uttryckta i pappersformat på Mötesplats Havsblick.

När denna pandemi är över och man får sitta ner och äta sin lunch i restaurangen så kan man även beställa ett glas vin till maten om man vill.

Hejdå ha det så gott och ta hand om er!

Idag har vi Lomma kommuns Fixare Miljan Andric i studion. Här kommer en sammanfattning av Margareta Thulins samtal med Miljan.

Margareta: Hej välkomna till Hej Mötesplats! Idag har vi besök av Miljan. Vem är du?

Miljan: Jag är Lomma kommuns Fixare, som ska förebygga fallolyckor i hemmet bland annat.

Margareta: Vem kan anlita dig?

Miljan: Personer med funktionsnedsättning, pensionärer och förtidspensionärer som bor i Lomma kommun.

Margareta: Måste man bo i Lomma kommun?

Miljan: Ja!

Margareta: Vad kan man få hjälp med av Fixaren då?

Miljan: Man kan få hjälp med uppdrag som är av enklare karaktär så som byte av proppar och batterier, lufta element, hänga upp tavlor, montera rullgardiner, hämta och sätta tillbaka tillhörigheter på vind och källare, smörja lås och dörrar, fästa sladdar och halksäkra mattor, enklare datorhjälp, och mycket annat som inte är beskrivet som jag kan hjälpa till med. Det bästa är att man ringer och frågar. Är det något jag inte gör så brukar jag rekommendera var man kan vända sig och få hjälp med olika saker.

Margareta: Har du material med dig? Typ proppar och glödlampor?

Miljan: Nej, allt material måste du hålla med själv, jag har lite grand så som skruvar, spikar och pluggar. Men glödlampor, lysrör och proppar, det får man stå för själv. Nyckel till att lufta element – det har jag!

Margareta: Nu Miljan har vi hört allt som du kan hjälpa till med, finns det något som du inte hjälper till med?

Miljan: Jag gör inte uppdrag som kräver specialkompetens så som VVS eller elarbete, inte heller snöskottning, trädgårdsarbete, fönsterputs eller städning. Men jag kan rekommendera lokala firmor om man behöver den hjälpen.

Margareta: När kan man få tag på dig? Vilka tider finns du tillgänglig?

Miljan: Jag är tillgänglig måndag till fredag kl. 8.30-17.00. Det är alltid bäst att ringa, men om jag inte svarar prata in ett meddelande så ringer jag upp så fort jag kan.

Margareta: Kontaktuppgifter kommer i slutet av inslaget, så ni vet vart ni ska ring om ni behöver hjälp av Miljan. Är denna hjälp förknippad med någon kostnad?

Miljan: Nej, detta är en kostnadsfri tjänst, så behöver ni hjälp så ring till Fixaren!

Margareta Thulin hälsar välkommen till Hej Mötesplats.

I dag ska ni få information om vaccinationen mot Covid-19, men först ska Margareta ta lite bakgrundsinformation.

Bakgrund

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. I början av 2020 bekräftades att ett nytt virus tillhörande familjen coronavirus börjat spridas och sjukdomen som viruset ger upphov till döptes till covid-19 (coronavirus disease 19). Symptomen liknar influensasymptom med feber, olika symptom från luftvägarna som hosta och andnöd. Kinesiska myndigheter agerade snabbt för att stoppa smittspridningen, bland annat genom samhällsinformation, smittspårning och att isolera flera stora städer där smittan påträffats.

Sedan dess har viruset spridits till större delen av världen. I slutet av januari 2020 bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 Mars deklarerade WHO att covid-19 nu är en pandemi. Det innebär att det är en okontrollerad smittspridning av detta coronavirus i världen.

Intervju

Till vår hjälp i dag har vi Jeanette Brink.

Margareta hälsar Jeanette välkomen!

Jeanette Brink är demenssjuksköterska i Lomma kommun och har sedan en tid tillbaka varit delaktig i koordineringen av vaccinationerna i Lomma Kommun.

Margareta fortsätter med att ställa frågor till Jeanette angående vaccinationerna mot Covid-19.

Är vaccin mot covid-19 säkert?

Läkemedel och vacciner godkänns utifrån att nyttan ska vara betydligt större än risken för allvarliga biverkningar vid avsedd användning. Ett godkänt vaccin bedöms då vara tillräckligt säkert. All behandling med läkemedel medför en viss risk för biverkningar när de används och därför är det viktigt att alla misstänkta biverkningar rapporteras in.

Hur testar man vacciner innan de blir godkända?

Alla läkemedel i världen utvecklas och testas enligt samma principer. Först i laboratoriemiljö genom till exempel test på odling i provrör, stabilitetstester och djurförsök. Sedan följer kliniska prövningar i olika faser på människor enligt särskilda krav. Man testar alla läkemedel på den patientgrupp som de är avsedda för.

Ska jag vaccinera mig även om jag har haft covid-19 och har antikroppar?

Ja, Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination för alla som har haft covid-19, även de som har antikroppar. Du kan vaccineras så snart du har tillfrisknat helt från covid-19. (rekommendationen är att avvakta 14 dagar, rådfråga läkaren).

Kan man bli smittad av covid-19 trots att man fått vaccin?

Det finns en risk att bli smittad även efter en vaccination. Vaccinationen skapar ett skydd mot allvarlig sjukdom. (Efter vaccinationen bygger kroppens immunförsvar upp ett skydd mot covid-19. Men det är inte säkert att alla som vaccineras får ett heltäckande skydd. Detta gäller för alla vacciner, inte bara de mot covid-19. Men du löper ändå mindre risk att bli allvarligt sjuk).

Skyddseffekten efter två doser bedöms i vaccinstudier vara hög, men som vid all vaccination kan inte fullständigt skydd garanteras.

Det är därför viktigt fortsätta följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer för att minska risken att smittas eller att smitta andra.

Tänk också på att det tar 1-2 veckor, efter dos nummer två beroende på vilket vaccin du har fått, innan kroppen har byggt upp ett fullgott skydd mot covid-19.

För Comirnaty (Pfizer) tar det ungefär en vecka efter sista dosen innan kroppen har byggt upp ett fullgott skydd.

För COVID-19 Vaccine Moderna räknar man med ungefär två veckor efter sista dosen.

Fredagen den 29 januari, godkändes ett tredje vaccin godkänts för användning i EU. Astra Zenecas vaccin är nu godkänt för användning på personer från 18 år. Leveranserna väntas komma igång under kommande vecka.

Det saknas ännu tillräckligt med underlag för att man ska kunna dra säkra slutsatser om hur stor skyddseffekten för Astra Zenecas vaccin är för personer över 55 år, bedömer EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Besked har kommit att vaccinet rekommenderas av FHM att i Sverige endast ge dem under 65 år Astra Zenecas vaccin.

Vilka biverkningar kan uppkomma när man vaccinerar sig mot covid-19?

De vanligaste biverkningarna, som vid all vaccinering, är lokala biverkningar på injektionsstället (ömhet, svullnad, rodnad) men även muskelvärk, feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.

Dessa är en naturlig reaktion från kroppens immunförsvar. De är oftast milda och går över efter någon dag.

Vad innebär det att ett vaccin har en skyddseffekt på 95 %?

Vaccin testas på två grupper där en grupp får vaccin och den andra gruppen får placebo (spruta utan vaccin). Under studien undersöks vilka som insjuknar i covid-19 i båda grupperna efter genomförd vaccination.

Förenklat kan man säga att skyddsprocent på 95 % innebär att om grupperna är ungefär lika stora så har 95 % av alla som insjuknat i covid-19 under studien fått placebo och 5 % blivit sjuka trots vaccin under studietiden.

Procentsiffran är alltså baserad på fördelningen mellan andelen insjuknade i vaccingruppen och andelen insjuknade i placebogruppen.

Kan jag själv välja vaccin?

Nej, det finns en begränsad tillgång på olika vacciner och därför finns det ingen möjlighet för dig att välja vilket vaccin du får mot covid-19.

Påverkar vaccinerna mot covid-19 andra läkemedel och vacciner?

De allra flesta som äter andra läkemedel kan ta vaccin mot covid-19. Vacciner påverkar sällan andra läkemedel.

Det finns dock några läkemedel som har en kraftig påverkan på immunförsvaret som kan minska effekten av ett vaccin. Inför en vaccination fyller man i en hälsobedömning där man svarar på frågor och där frågar man om man står på en viss typ av läkemedel. Vaccinet ordineras alltid av en läkare och det är den personen som bedömer om man kan ta vaccinet eller inte. Behövs någon tillfällig justering av ordinarie läkemedel så får man den informationen av sin läkare.

Vem ansvarar för vaccinationerna mot covid-19 i Sverige?

Olika aktörer är ansvariga för olika frågor.

Läkemedelsverket ansvarar bland annat för att utreda och fatta beslut om godkännande för vaccinerna samt att följa upp säkerhet och effekt när vaccinerna har börjat användas.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för rekommendationerna av vilka som bör vaccineras.

Sjukvården (i kommunerna är det primärvården och det är regionen för omvårdnadspersonal) som ansvarar för att genomföra coronavaccinationerna

Kan jag vaccinera mig med vaccin mot covid-19 om jag är allergisk?

Olika vacciner har olika innehåll, så svaret beror på vilket vaccin som är aktuellt och vilken typ av allergi du har. För godkända vaccin finns produktinformation med innehållsförteckning av vaccinet och information kring om en allergi utgör ett hinder för vaccination.

I bipacksedeln för vaccinerna står det att de inte ska inte ges om man är allergisk mot den aktiva substansen eller något annat innehållsämne i vaccinet. De innehåller inte ägg, laktos eller antibiotika. Har man äggallergi, kan man ändå ta detta vaccinet.

Inför vaccinationen kommer du att fylla i en hälsodeklaration där du får uppge om du någonsin har fått en svår allergisk reaktion eller andningsproblem efter tidigare vaccinationer. Vaccinatören gör en individuell bedömning utifrån det.

Hur sker prioritering av vilka grupper om vem som ska vaccineras när?

Folkhälsomyndigheten har tagit fram rekommendationer för vilka personer som ska vaccineras i vilken ordning. Regionerna planerar sin vaccinering utifrån Folkhälsomyndighetens rekommenderade prioriteringar samt regionala förutsättningar.

Den som har störst behov av skydd mot covid-19 ska erbjudas vaccinet före den som löper lägre risk för allvarlig sjukdom och död. Det finns inte tillräckligt med vaccin för att erbjuda vaccination till alla i början. Därför prioriteras den grupp som har störst risk att bli allvarligt sjuka i covid-19, dvs. de som bor på ett äldreboende eller har hemtjänst. De behöver få ett tidigt skydd mot sjukdomen.

Den tydligaste riskfaktorn är hög ålder. Det är utgångspunkten i rekommendationer till regioner och kommuner för deras arbete med att utföra vaccinationerna.

Utifrån rekommendationerna föreslår Folkhälsomyndigheten att grupper med störst behov av skydd prioriteras i olika faser.

Fas 1

I en första fas, som inleddes i slutet av december 2020, vaccineras de som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst enligt socialtjänstlagen, personal som arbetar nära dessa personer, samt vuxna som lever tillsammans med någon som tillhör denna riskgrupp.

Fas 2

Den andra fasen startar preliminärt i februari 2021, beroende på tillgång av vaccin. Grupperna inom fas 2 kan vaccineras samtidigt:

Övriga personer som är 70 år och äldre, där de äldsta vaccineras först.

Vuxna som får insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Gäller även vuxna som har beslut om assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Personal inom vård och omsorg, inklusive LSS, som arbetar nära patienter och omsorgstagare.

Fas 3

I den tredje fasen, som inleds därefter, kan vaccination erbjudas till övriga personer, som är 18–69 år och tillhör en riskgrupp.

Fas 4

I den avslutande fasen kan vaccination erbjudas till övriga vuxna personer som inte tillhör en riskgrupp.

SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) och regeringens gemensamma målsättning är att alla personer som bor i Sverige som är 18 år och äldre samt personer under 18 år som tillhör en riskgrupp ska kunna erbjudas vaccinering mot covid-19 under första halvåret 2021.

Kostar vaccinationen något för den enskilde?

Nej, vaccination mot covid-19 blir kostnadsfri till alla som vill vaccinera sig mot sjukdomen.

Kan en arbetsgivare förflytta personal som har valt att tacka nej till att vaccineras sig?

Det finns i nuläget inga rekommendationer från ansvarig myndighet som innebär att arbetsgivare behöver behandla personal som inte är vaccinerad på något annat sätt än de som är vaccinerade.

Det finns vidare inga belägg för att en person som är vaccinerad inte sprider smitta till tredje man. Medarbetare i kommuner och regioner ska mot bakgrund av detta fortsätta sitt arbete precis som tidigare i enlighet med de rutiner som finns för skyddsutrustning, basal hygien och liknande.

Arbetsrättsliga åtgärder, såsom förflyttningar med mera, ska enbart vidtas om det finns särskilda skäl utifrån verksamheten.

Kan en arbetsgivare tvinga sin personal att vaccinera sig?

En arbetsgivare kan inte tvinga sina medarbetare att ta ett vaccin. I Sverige finns ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp.

Däremot kan arbetsgivaren under vissa förutsättningar behöva göra förändringar i vissa verksamheter för att förhindra smittspridning. Eventuella förändringar kring arbetsplats eller arbetsuppgifter, för arbetstagare som saknar vaccination i en sådan situation, ska ske inom ramen för arbetsskyldigheten i anställningen.

Sådana åtgärder ska dock endast vidtas om det finns särskilda skäl för det utifrån verksamhetens behov. Ett sådant ställningstagande kräver en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.

Kan man efter vaccination börja umgås med andra människor som tidigare, innan pandemin?

Du kan träffa andra människor när vaccinet mot covid-19 har börjat verka. Beroende på vilket vaccin du får tar det en till två veckor efter andra sprutan. Men det är viktigt att du fortsätter att följa våra allmänna råd även efter att vaccinet har börjat verka: tvätta händerna, håll avstånd och stanna hemma om du känner symtom. Det beror på att det fortfarande finns en risk att du kan få covid-19 även om du är vaccinerad. Det beror också på att du kan sprida covid-19 även om du är vaccinerad och inte sjuk, till exempel genom att få viruset på dina händer.

När kan jag vaccinera mig? Kan jag boka min vaccination nu?

Nej det går inte att boka sig i dagsläget. I dag håller vi på att vaccinera de som till hör fas 1 och här samarbetar vi i kommunen med våra vårdcentraler och planerar för de vaccinationerna. Efterhand kommer alla som bor i kommunen att få brev hem från den vårdcentral man är listad på. Där kommer att finnas information hur man beställer tid, antingen om man ska ringa eller boka via 1177, men i dagsläget går det inte att boka.

Viruset har muterat. Fungerar vaccinet även mot de varianterna?

Ja, vaccinet verkar fungera även mot de varianter av viruset som har hittats. Forskare följer utvecklingen för att se om det ändras, men som det ser ut i dag verkar det på det här viruset.

Vad händer om jag redan är smittad när jag vaccinerar mig?

Vaccinet hinner inte skapa något skydd mot sjukdomen om du redan är smittad när du vaccinerar dig. Då kan du bli sjuk i covid-19.

Du ska inte vaccinera dig om du har några symtom på covid-19. Då ska du lämna prov Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., för att se om du är positiv i covid-19.

Margareta tackar Jeanette. Det var allt för denna gång. Hej då!

I veckans avsnitt kan du ta del av Yoga med Susanne. Yoga för balans och stabilitet, sittande på stol under cirka 20 minuter.

Susanne hälsar välkommen och presenterar Yoga:

För er som aldrig provat på yoga så kan man säga är yogan ett verktyg för att hitta balans mellan kroppen och sinnet. Att arbeta med kroppen på ett medvetet sätt där andningen är ett viktigt verktyg. Med hjälp av rörelsen och andetaget lär vi oss att bli mer medvetna om vad kroppen gör och hur det känns. Och med hjälp av detta kan vi ta del av en mängd fördelar.

Fördelar med yoga:

  • Balansen förbättras och fallolyckor förebyggs därmed
  • Kroppens muskler och leder stärks, vilket förebygger skador
  • Cirkulationen i kroppen ökar
  • Kroppens rörlighet bli större när vi mjukar upp och sträcker ut musklerna
  • Bidrar till förbättrad sömn
  • Skapar lugn och ro i kropp och sinne
  • Kan minska oro
  • Ger ett ökat fokus

Att tänka på innan du börjar:

  • Stabil stol med eller utan armstöd-modifieringar-yrsel

Yogapass för styrka och stabilitet

Uppvärmning:

  • Fem långa andetag, räkna andetagen
  • Nackrullningar, vänster, höger, upp
  • Suficirklar
  • Axellyft, vridning
  • Benstretch, lår mot bröst

Passets innehåll:

  • Bröstöppnande
  • Ryggvridning
  • Röra runt i grytan
  • Sittande diagonal
  • Ben lyft-uppåt-ut
  • Sittande solhälsning
  • Bensträck-ett i taget-sen båda (mage, höftböjare)

Avslutning:

  • Händerna i knät, slutna ögon. Andetaget
  • Händerna framför hjärtat
  • Händerna till pannan, goda tankar
  • Händerna till munnen, för gott tal
  • Händerna till hjärtat, för goda handlingar

Kulturvandring i Bjärred med Birgitta Nilsson från Lomma/Bjärreds hembygdsförening. Vi tittar på fastigheter i Bjärred med historisk bakgrund.

Flädie nr 11

Här där vi står nu låg en gång gården. Den flyttades hit någon gång på 1800-talet när det var skifte i Flädie. Gården brann år 1914 då gav arrendatorn upp och flyttade. Samtidigt fanns Lunds/Bjärreds saltsjöbadsaktiebolag som var ute efter mark i Bjärred som de kunde stycka av till sommarstugetomter.

Kartan som ritades av stadsträdgårdsmästaren i Lund godkändes hösten 1914. Sen började man försöka sälja tomter, första världskriget hade brutit ut och det gick väldigt trögt men några tomter såldes direkt och den sista tomten lär ha sålts på 50-talet.

Apotekare Fredrik Montelin i Lund satt i styrelsen för Saltsjöaktiebolaget och han hade en sommarstuga på Näktergalsvägen i Bjärred, den sålde han och så köpte marken här där gården låg. Här lät han då uppföra den här paviljongen i dalastil som många inte tycker passar i Bjärred. Det gör den kanske inte men det är ett minnesmärke om Bjärreds historia.

Uppe på ”punchverandan ”hade man en fantastiskutsikt över Öresund på den tiden. Där nere finns bland annat en liten bassäng och till den pumpade man upp vatten från Öresund, så där badade han.

Fredrik Montelin byggde också den här lilla vita stugan som egentligen var sommarstugan. Fredrik Montelin och hans fru hade inga barn så de donerade det här området till Sydsvenska sjuksköterskehemmet som hade det som rekreationshem, man kom hit några dar eller en vecka och vilade upp sig, men så småningom kom det billiga charterresor med både buss och flyg så sköterskorna behövde inte detta längre.

Ungefär i samma veva letade Flädie pastorat efter en tomt i centrala Bjärred där man kunde uppföra en församlingsgård och en kyrka. Bjärred hade växt enormt med Löddesnäs och Alfredshäll som var gamla 27:an och alla våra kyrkor låg långt utanför centrala Bjärred. Så kyrkan köpte fastigheten här uppfördes det som i dag är Bergagården idag.

Det här lilla vita huset är en statarlänga som tillhörde gården byggd och det är det enda som är kvar av gården Flädie nr 11. Huset är numera sammanbyggt med en villa bakom den byggdes av trädgårdsmästare Alfred Jensen som hade sina odlingar runtomkring så småningom så arrenderade han mark på det som nu kallas Alfredshäll.

Poppelvägen var den gamla uppfarten till gården Flädie 11 den var kantad av popplar där av namnet här låg också den gamla Möllan som tillhörde gården den låg ungefär där bilen står den revs 1915. Så småningom kom stenarna i grunden att användas till muren kring Bergagården.

Pelles kiosk

Här låg en gång det som vi gamla Bjärredsbor minns som ”Pelles kiosk” men den som lät bygga kiosken var en dam som hette Bengta Larsson och på den tiden hette kiosken ”Villa gottebo”sen tog Pelle över och drev den till sin pensionering de nya ägarna lade så småningom ner kiosken.

Merkurivägen 3

Det här huset på Merkurivägen 3 byggdes en gång av bröderna Ahlberg som hade en byggfirma de byggde mycket i Bjärred, de hade även en charkuteriaffär och en damfrisering.

Bjärreds krog

Här där vi har Bjärreds krog idag låg från början en speceri och mjölkaffär som drevs av Alva Mellberg, hon gifte sig senare med Arthur Nilsson och de öppnade senare Borgeby skor. De sålde såsmåningom affärsverksamheten till Åke och Maj-Britt Nilsson som drev den tills de köpte en ny lokal som du strax ska få höra om. Här har sedan varit väldigt många aktiviteter de som köpte av Nilssons de hade Lunds spettkaksbageri. Men i det här huset har det varit pub, restaurang och blomsteraffär innan det gick över till att vara en restaurangrörelse som Bjärreds krog som det är i dag.

Spettkaksbageriet öppnade en filial till Bageriet i det här lilla huset som fanns kvar till slutet av 70-talet och början på 80-talet så kunde man köpa spettkakor här.

Medborgarhuset

Det som vi idag känner som Medborgarhuset byggdes en gång av familjen Pålsson som hade färghandel och kemikalieaffär här, när de så småningom flyttade bort till Neptunivägen så blev det kommunhus för den då ganska nystartade Flädie storkommun, när vi sedan blev Lomma kommun så blev den medborgarhus.

Bjärreds kemiska tvätt

Det här huset byggdes 1940 av Erik Bengtsson som öppnade speceriaffär här, han hade tidigare en annan speceriaffär längre ner på Lundavägen men den hade blivit för liten och gammalmodig. Så här öppnades en modern speceriaffär. På det högra hörnet hade Hugo Magnusson frisörsalong och i källaren på vänster sida hade Hartvig Andersson sitt skomakeri. Sen köpte Maj-Britt och Åke Nilsson fastigheten, år 1964 byggde de ut på baksidan där det idag är Coop.

Här där vi nu har Coop, innan denna byggnad var byggd så låg här faktiskt en liten sparbankslokal, den var en filial till sparbanken i Lund och det var en träbyggnad den första bankdirektören här i Bjärred hette Winter. Men när Maj-Britt och Åke byggde till huset så byggdes det också en ny banklokal i norra delen och i dag har vi en vårdcentral där. Kan också berätta att innan posten hamnade på Bjärreds centrum låg posten också i det här huset.

Idrottsvägen 4

Det här lilla gråblå huset ligger på Idrottsvägen nr 4 och det byggdes utav skomakaren Hartvig Andersson som hade det både som bostad och skomakeri. Han stängde ner någon gång på 70 talet.

Lite längre ner på Idrottsvägen låg brandstationen det var en frivillig brandstation och alla som arbetade där var frivilliga och kallades in vid behov Hartvig Andersson som jag nämnde nyss han körde brandbilen.

55+boende

Här där vi nu har 55+boende låg en gång ett fyrkantigt vitt hus och det byggdes av Gotthard Jönsson som hade manufakturaffär här där man kunde köpa garner och tyger och allt man behövde. Långt senare blev det en cykelaffär.

El Pepino

I det här huset tror jag många Bjärredsbor kommer ihåg grönsaksaffären som hette ”El Pepino” eller det kallades för det. Han som ägde den hette Raphael Lopez. Och innan dess när huset byggdes så byggdes det av Knut Andersson och här var då en charkuteriaffär och idag är det en privatbostad.

Maria Jönssons affär

Här mittemot Kennelvägen låg en gång Maria Jönssons affär, den byggdes 1902 och det var hon och hennes man Ernst som drev den. Och när Ernst avled 1922 så drev Maria den vidare till 1968, då hon avled. 1969 revs huset. Som ni snart ser på bilderna så var det en väldigt fin fastighet med torn och annat. I den lanthandeln fanns allt vad man behövde.

Bagare Lindström

Det här huset byggdes av bagare Lindström, som inte bara bodde här utan han hade även sitt bageri här. Han var känd på bygden för att han hade så goda rågbullar.

Bryggare Andersson

Nu är vi inne på Öresundsvägen, och det här lilla huset med kajuta ovanpå garaget trodde jag länge var byggt av en sjökapten som ville sitta där uppe och titta ut över Öresund, för när det här byggdes så fanns inte husen nedanför.

Sen fick jag veta att det inte alls var en sjökapten utan det var Bryggare Andersson från Lund som byggde detta hus med kajutan ovanför garaget. Och han är mest känd för att han anlade badanläggningen Lycksalighetens ö, där man fyllde stora ölfat med sand och lade ner dem och byggde bryggor ovanpå. Så det var den bryggare Andersson som byggde huset. Och det var länge det enda huset som låg på den norra sidan av Öresundsvägen.

Lokomotivet

Det här huset byggdes i slutet på 50-talet av Nicolai Elmer Madsen och barnen i området kallade det för lokomotivet för de tyckte det så såg ut som ett lokomotiv, ett gammeldags lokomotiv med nosen där framme med skorstenen som skorstenen på ett gammaldags lok.

Slättbo

Det här huset på Tallvägen 15 kallas för Slättbo, och det byggdes av Ernst Lindgren i Lund som hade Herrekiperingen Lindgrens tillsammans med sin bror. Och det blir det sista huset vi tittar på idag.

Corina Carlgren berättar om välfärdsteknik som hjälpmedel

Hej jag heter Corina Carlgren och jobbar som Silviasyster i Lomma kommun.

Jag ska prata lite om välfärdsteknik och digitalisering. Och det är för att vi ska möta framtidens behov och att det ska finnas tid och kompetens till brukaren.

I framtiden så kommer det bli färre händer till fler behövande. Andelen 80 åringar kommer att öka och vi blir äldre, vi lever längre och med hög ålder kommer mer multisjuklighet och demenssjukdom. Idag är det ju inte så attraktivt att jobba inom vården. Men de här välfärdstekninska lösningarna ska inte ersätta det mänskliga mötet inom äldreomsorgen, men de ska ge bättre förutsättningar.

Välfärdsteknik ska öka livskvaliteten för äldre och för de som löper risk att få eller har en funktionsnedsättning. Det är viktigt då att bibehålla sin självständighet, delaktighet, aktivitet och trygghet. Och redan nu i dessa coronatider så har vi ju faktiskt redan provat på den här välfärdstekniken. Kanske har vi redan haft Skypesamtal och Facetimesamtal.

Phonirolås

Jag kommer att ta upp en del välfärdstekniska lösningar, det jag läste i min utbildning för 1,5 år sedan det är nu antikvara för utvecklingen går väldigt snabbt framåt. Phonirolås är nyckelfrialås och det sparar oerhört mycket tid, speciellt på glesbygden, då man slipper att åka in till grupplokalen och hämta nyckel när man fått ett larm. Det är därför man ser hemtjänstpersonal fara runt med en mobiltelefon i handen, för med telefonens hjälp öppnar de dörrlåset och medicinskåpet. Telefonen registrerar alltid vem som har öppnat.

Nattillsyn med kamera

Det kan man bli erbjuden här i Lomma kommun, själv tycker jag det är fantastiskt. Jag har jobbat i nattpatrullen och jag vet inte hur många människor jag har väckt på natten, när jag gått in för att titta till dem. Här är det tyst tillsyn som ger trygghet och en ostörd nattsömn, den är påslagen vid bestämda tider man bestämmer själv när och hur.

Digital tillsyn dagtid (e-tillsyn)

Denna variant har vi inte i denna kommun, det är att man har en videokommunikation under dagen på bestämda tillfällen. Det finns också något som kommer upp här på nästa bild.

Giraffroboten är en svensk uppfinning. Det var en kille som gärna ville hjälpa sina föräldrar men det var för långt avstånd så han uppfann denna giraffrobot. Den kan köra omkring i lägenheten samtidigt som man för en dialog.

Appar på telefonen

Välfärdsteknik handlar ju också om vanliga appar som man kan ha på sin mobiltelefon. Man kan sätta påminnelser om när man ska ta sin medicin. Eller andra saker man ska komma ihåg. Man kan skriva anteckningar på sin telefon.

Hitta vänner är också en väldigt bra app. Det var en herre och en dam. Herren hade en kognitiv sjukdom han hade tidigare varit jägare, han ville gärna ut i skogen och känna sin frihet och gå ut och jaga. I och med att han hade sin mobiltelefon med sig i sin ficka och frun var hemma, kunde de hålla koll på varandra, det var en stor trygghet för honom ifall han skulle gå vilse.

Nollvision är en app som ger en hjälp och råd när man till exempel har en kognitiv sjukdom. Den finns även en liknande app för ordningsvakter och poliser så de har rätt bemötande när de möter en person med demenssjukdom.

1177 är en fantastisk app. Man sitter där hos läkaren och hen berättar och berättar och berättar och man lyssnar bara på hälften. Men när man kommer hem så kan man gå in och läsa i sin journal.

Apoteken har också appar man kan gå in på. Det finns kartor om man skulle gå vilse.

Det finns även en app som heter ”Lemon”, som är till för personer med funktionshinder som hjälper till med ekonomin. Man skannar in sitt kvitto i telefonen så räknar den ut hur mycket man har kvar på sitt konto. Zombies är en app som kan motivera på ett lekfullt sätt till att ta sig ut och jaga zombies med sin telefon.

Det finns en annan app som heter ”Time to go” som är en påminnare.

Matrobot

Matrobot eller bestick som den heter, är en svensk uppfinning utav en man som visste att hans funktioner skulle bli sämre medan tiden gick. Det blev lite ramaskri om den här matroboten i en del massmedia där det stod: ”Nu ska alla i äldrevården matas av en robot!”. Men det handlar faktiskt inte om det. Det handlar om att ha en frihet att kunna äta själv, mannen var väldigt beroende av sin hustru och det var hon som fick hjälpa honom med att ge honom mat. Men nu kunde de gå tillsammans på restaurang och sitta mittemot varandra. Denna ska inte spara tid utan bara skapa frihet.

Duschstolen

Duschstolen Poseidon är också en svensk uppfinning utav en man var 90-åriga mamma fick problem och tyckte inte om när främmande människor skulle komma och duscha henne, hon var lite rädd. Han uppfann denna dusch där man går in och sätter sig. I den här sitter man väldigt säkert, så trycker man på olika knappar så kommer tvålen här och andra saker. Det räcker att man har ett finger för att kunna manövrera denna duschstol. Detta är en väldigt intelligent duschlösning kallar man det.

Lea rollator

Detta är ju min favorit, kanske för att jag är holländare och detta är en holländsk uppfinning. Detta är Lea rollator, den är så piffig, jag kan alltså stå här och kalla på rollatorn hit, den har handtag lite längre ner så den hjälper en upp när man sitter i en låg fåtölj. Den ser ju nästan ut som en vanlig rollator. Denna har sensorer som anpassar sig efter personen individuellt den hitta användaren, man kan också använda den med en arm. Locket kan man fälla ner, där finns en ipad i den finns det dansprogram som är anpassade efter personen. Den används oftast till personer med stroke och Parkinson. Vad den kostar har jag ingen aning om. Men jag skulle gärna vilja ha en sådan här om jag får behov av en rollator. På paddan så kan man ha kontakt med sina nära och kära samtidigt men också att den kan kopplas till en larmoperatör som till exempel kan påminna om att man ska ta sin medicin. Eller andra saker. Så det här är nog framtiden.

Medicinpåminnare

Evendos medicinpåminnare eller Karusell medicinpåminnare. Evendos är väldigt smart för i den kan man också skicka lite meddelande, den kan också påminna om att man ska ta det flytande som står i kylskåpet. Eller om man har diabetes att man behöver ta sitt blodsocker. Den runde här Karusell, den larmar till man lyfter den och häller ut medicinen och sätter ner den igen. Den är ju lite lättare och behändiga att ha.

Sakletare eller Keyfinder

Det finns också ganska enkel teknik en sakletare från Doro, med nyckelhänge till knippan och längst ner ser du kort som man kan sätta i börsen. Blir man av med något så trycker man på kontrollen så piper det om det försvunna. Lampan till höger är från Kjell och Company. har du den på din nyckelknippa så kan du vissla på den om den försvinner så börjar den pipa och lysa. Kan vara bra att ha ibland!

Axplock av andra tekniska hjälpmedel

Emfit safebed - ett larm som man har i sängen, som larmar när personen lämnar sängen. Eller så kan man ställa in larmet att sängen kan vara tom i till exempel 15 minuter, sedan går larmet igång.

Epimobil - hjälpmedel som registrerar och varnar för epileptiska anfall.

Memoday - en klocka som man kan trycka på så talar den om dag, tid och när på dygnet det är.

Larm matta - kan man till exempel lägga vid ytterdörren, den reagerar när den blir trampad på och larmar när något går ut.

Fönster och entrélarm - som man kan sätta på dörrar och fönster. När de öppnas så går det ett larm. Enkel billig variant.

Robotdamsugare - är även den välfärdsteknik.

Tombot - en verklighetstrogen hund, den är helt fantastisk.

Det finns ju andra robotar och de används mycket i Japan, som på bilden här där de använder robotar i vården och de hjälper till med lyft.

Utvecklingen går ju framåt…

Och det är ju fantastiskt. För om man hade mist sin arm så skulle man gärna vilja ha en ny tillbaka. Den armen ni ser på bilden styrs från hjärnan. Det är helt otroligt vad utvecklingen går framåt. Jag vill bara säga: det här med välfärdsteknik, vi måste anamma detta för utvecklingen går framåt och det är ganska så trevligt när man väl bejakar den.

Vi tackar Corina för att hon hjälper oss att ta steget in i framtiden.

Nästa vecka får vi följa med på en kulturhistoriskvandring i Bjärred.

Idag besöker vi närståendestödet i Lomma Kommun. Kulturvandringen i Bjärred kommer vid ett senare tillfälle!

Anette säger Hej!

Idag står jag här utanför Havsblick på Centrumgatan 4 i Lomma. Hit har närståendestödet flyttat, efter tio år på Nybovägen i rosa villan. Vi ska nu gå in och höra med tjejerna som driver verksamheten vad närståendestödet är för någonting. Häng med!

Då får vi se om det är någon hemma!

Knack! Knack!

Hej tjejer! Får jag lov att störa en stund?

Carina säger: Absolut! Hej, Hej!

Anne säger: Hej Anette!

Nu kommer de att beskriva vad närståendestödet är för någonting!

Hejsan! Carina heter jag och arbetar med närståendestöd här i Lomma kommun.

Och jag heter Anne och arbetar också med närståendestödet här i Lomma.

Carina börjar berätta:

Närståendestödet vänder sig till dig som är i en vårdande situation, det vill säga du som hjälper, stödjer eller vårdar någon person i din närhet med äldrerelaterad problematik.

Vi vet att som närstående har man det många gånger tufft och kämpigt i sin vardag, och kan behöva råd, stöd, hjälp och avlastning ibland. Eller bara någon att prata med om sin situation, då kan vi finnas där för er.

Vi vänder oss även till dig som har din anhörige på särskilt boende här i Lomma kommun. Som närstående kan man vara maka, make, son, sambo, dotter, god vän eller granne till den man stödjer.

Det krävs inga bistånd för att få ta del av vårt stöd, men vi ser gärna att vi har ett första möte tillsammans med dig och din anhörige för att på bästa sätt kunna hjälpa just er.

Anne fortsätter:

Vad kan vi då erbjuda i närståendestödet?

  • Kostnadsfri avlösning här på närståendestödet eller i det egna hemmet.
  • Ibland kan det kännas skön att prata med någon utomstående. Vi ger råd och stöd genom personliga samtal eller via telefon.
  • ”Må bra” aktiviteter, det kan vara allt från ett fikabesök på ett trevligt ställe till en promenad på stranden.
  • Vi har också kaféverksamhet där du kan komma själv eller ta med din anhörig.
  • Olika cirklar som till exempel "Nya närstående" och "Leva vidare grupp". Dessa cirklar startar fortlöpande, håll utkik på vår hemsida.

Vi för inga journalhandlingar och vi har tystnadsplikt. Gå gärna in på vår hemsida där du kan läsa mer om närståendestödet.

Carina fortsätter:

Känner du att detta kan vara något för dig är du hjärtligt välkommen att höra av dig till oss för mer information.

Och nu tänkte vi att ta en liten tur och titta på våra nya lokaler, så häng med!

Anette säger: Tack för titten tjejer!

Carina och Anne svarar: tack själv, och ha det gott! Hej, hej!

Vi följer Folkmyndighetens rekommendationer och håller vår besöksverksamhet stängt tillsvidare, man är välkommen att höra av sig för stödsamtal samt för att diskutera avlastning i hemmet.

Ni når närståendestödet på telefonnummer: 040-641 16 50 eller mejl: treklovern@lomma.se. Mer information finner ni på lomma.se/närstående. Länk till annan webbplats.

Nästa vecka träffar vi Corina igen, då berättar hon om välfärdsteknik.

Hej, säger Corina Carlgren som idag har kidnappat ”Hej Mötesplats” för att prata om appar, applikationer. Appar kan vara ett sätt att fördriva tiden i ensamheten.

För att kunna ladda ner en app, måste man först gå in på App store.

Corina visar var hon har App store på sin padda. Hon klickar på ikonen för App store. Därefter visar hon hur hon gör för att ladda ner en app. När hon hittat appen hon vill ladda ner klickar hon på ”hämta” vid appen. Det kommer då upp en ruta där Corina måste identifiera sig. Det kan man göra antingen med sin kod eller fingeravtryck. Corina har valt att ha fingeravtryck som sin identifiering. När Corina identifierat sig börjar appen att laddas ner. Corina hade redan mycket på sin padda, så det fanns inte plats att ladda ner mer.

Det gäller som sagt att ha tillräckligt med utrymme, men det talar paddan eller om ni väljer att ladda ner det på telefonen, om för er.

Om ni vill hitta en app som ni är intresserade av, så skriver ni i sökfältet på App store, till exempel recept. Då kommer det att komma upp många olika förslag. Tryck på recept och då kommer olika appar med recept upp. Vill ni ha Arlas kökets app, nu finns det ju många andra appar att välja på, så trycker ni på ”hämta”, och så laddas appen ner efter att ni identifierat er. Nu har ni fått en app med recept.

Google Earth - upptäck världen

De appar som Corina tänker prata om i dag, är appar som hon tycker är roliga.

Den första är Google Earth. Corina har förberett sig genom att ha laddat ner apparna i förväg.

Google Earth är en jätterolig app tycker Corina. Här kan ni hitta och titta på platser i hela världen. Corina öppnar appen och skriver in Långa Bryggan i Bjärred i sökfältet och därefter trycker hon på sök. Då kommer bilden av Långa Bryggan upp. Ni kan alltså sitta hemma och följa med hur det ser ut i verkligheten. Det är kanske så att ni har en avlägsen släkting i Australien, i Canberra. Då skriver ni in Canberra i sökfältet och trycker på sök. Då flyttar hela jordklotet sig på skärmen och så kommer vi till Canberra i Australien.

Har ni en gatuadress så kan ni till och med komma in och se hur det ser ut på gatan.

Corina säger att börjar hon titta här kan hon sitta hur länge som helst. Detta är en jättetrevlig app att fördriva tiden med, säger Corina.

När ni inte vill titta längre trycker ni på ”hemknappen” och då kommer ni till framsidan.

Korsord - trevligt tidsfördriv

Det finns en app som heter korsord som ni kan ladda ner. Det kommer alltid reklam i gratisappar, men det är bara att vänta ut och sedan stänga ner den. I korsordet fyller ni i ord. Corina har redan börjat fylla i två lätta. Ni trycker i rutan som ni ska skriva i. Det låter en fin liten trudelutt när ni skrivit rätt. Detta är ytterligare en rolig app att fördriva tiden med, säger Corina.

När ni är färdiga med korsordet tryck på hemknappen för att komma tillbaka till framsidan.

Corina berättar att det kanske rullar i bilden eftersom det är dataprojicering som filmas.

Lokaltidningen - nyheter

En annan app ni kan ladda ner är Lokaltidningen. Första gången ni går in och på sidan måste ni välja vilken lokaltidning ni vill läsa. Corina har laddat ner Lomma Burlöv. Ni kan bläddra bland sidorna och läsa på plattan. Corina visar hur ni kan förstora texten genom att dra med två fingrar åt motsatt håll.

En artikel i Lokaltidningen handlar om att Lomma kommun klistrat upp gamla bilder på en del av elskåpen i kommunen. När ni är ute och går kan ni passa på att titta på de fina kommunbilderna.

Sudoko - hjärngymnastik

Nästa app som Corina visar är Sudoku. Hon trycker på ”nytt spel” och så kan hon välja svårighetsgrad. Corina säger att hon brukar köra den lätta varianten. Eftersom det är en gratisapp kommer det reklam innan Corina kan börja spela. Här är det siffror som ska fyllas i. Corina visar att i den övre vänstra rutan fattas en trea, Corina trycker på rutan på paddan och skriver in en trea.

Väldigt roligt och bra att fördriva tiden med, säger Corina. Och så tillägger hon att hon får använda hjärnan lite grann.

Corina trycker på hemknappen.

Wordfeud - alfapet

Nästa app som Corina tar fram är Wordfued, efter lite letande. Hon har lite svårt att hitta den. Wordfued är ett spel ni kan spela med er själv eller mot okända motspelare, men ni kan också bjuda in vänner. Spelar ni mot vänner kan ni chatta med varandra. Här spelar Corina med sin kompis, QweenLina.

Här gäller det som i Alfapet att man ska lägga ord och man får poäng efter poängbrickorna. Corina visar hur hon lägger in ordet bör. Så trycker Corina på ”spela”. Först kommer det reklam. När reklamen är slut ser Corina att hon fått 11 poäng för ordet bör, som hon la. Vill Corina skriva något till sin väninna, så trycker hon i pratbubblan uppe i högra hörnet.

Ni kan också gå in och söka på Safari, Google, Crome eller vilken sökmotor ni använder er av. Corina har skrivit in: Appar för äldre, i sökrutan. Här kommer upp tips på olika appar som ni kan ha som tidsfördriv för er själva, så att dagarna inte blir så långa och tråkiga, säger Corina och fortsätter: Här finns jättemånga idéer.

Jigsaw - pussel

Det finns också en rolig app som heter Jigsaw, som är en pussel. Här får man dagligen ett nytt pussel. Ni kan välja hur många bitar ni vill att pusslet ska innehålla. Corina visar på alla de pussel som ni kan välja på och som är gratis. Dagens pussel är ett slott i vintermiljö. Corina klickar på ”dagens pussel” och då kommer det upp att hon ska välja hur många bitar hon vill ha. Corina trycker på 120 bitar, först kommer det reklam innan hon kan börja lägga pusslet. Corina säger att det är då ni kan hälla upp en kopp kaffe.

Corina visar att bitarna ligger i nederkanten. Här gäller det att hitta rätt bit och lägg på rätt plats. Corina brukar försöka hitta hörnbitarna innan hon börjar. Corina visar hur hon placerar fingret på vald bit och drar den dit den ska ligga.

Det finns också en jättefin app som heter Biblio. Där kan ni låna böcker från biblioteket. Ni får ladda ner appen och klarar ni inte av att registrera er, så kontakta biblioteket, säger Corina. Ni kan få både läs- och ljudböcker till paddan och telefonen.

Allt det ni gör på paddan kan ni göra på er telefon, om ni har en smartphone. På telefonen blir det mycket mindre.

Youtube - filmer om allt möjligt

Corina vill avsluta med Youtube, som hon säger är en farlig liten App. För när hon börjar titta på någonting, så vill hon inte sluta utan bara fortsätta att titta. Corina fortsätter med att tala om att det finns musik att lyssna på och här får man också alltid reklam. Corina tycker att den här appen är fantastiskt fin.

Corina avslutar med att säga tack för att ni lyssnade på henne och att hon lurade de tre stackarna, (Anette, Birgitta och Margareta) som inte fick vara med i dag. Hej, hej, tjingeling, säger Corina.

Nyårshälsning från Anette, Margareta och Birgitta!

Hejsan alla och välkomna till Hej Mötesplats!

Idag är det nyårsspecial. Anette, Margareta och Birgitta vill gärna fira nyår med er så som julen. Det ska bli så skönt att lämna detta år och kliva in i 2021. Vi ser fram emot det nya året.

Men tänk vad spännande grejer vi har haft detta år. Och vad vi har lärt oss mycket och har haft det kul dessutom. Allt har vi kunnat vidarebefordrat till er.

Vi har filmat mycket men allt har inte blivit godkänt av vår regissör Anette.

Därför kommer vi att visa er lite misslyckade klipp. Ungefär som nyårskaramellerna burkar vara på tv.

Så vi vill önska er ett riktigt gott nytt år med att utbringa en skål.

Men kom ihåg att vi kommer tillbaka nästa år med många nya grejer. Till exempel en kulturhistorisk vandring i Bjärred med Birgitta Nilsson.

Har ni tips på nya inslag så hör av er till oss. Kontaktuppgifter finns här på vår sida Hej Mötesplats!

Så nu som vi sparkar ut 2020. Och så sparkar vi in 2021. Skål på er!

Därefter tutar vi ut det gamla året och tutar in det nya året.

Ha det så gott och vi ses nästa år

Alla vinkar till er.

Nyårskarameller

Här har vi samlat några minnesvärda ögonblick från årets inspelningar.

Vem har knyckt fickorna?

Anette är mannekäng och ska demonstrera fickorna på jackan men har mycket svårt att hitta dom och utbrister i skratt. Men hon hittade dom till slut.

Anette eller Birgitta:

Tina på senior shopen presenterar mannekängen Anette med då dyker Birgitta upp istället.

Nu går det undan:

Ibland är det svårt att tekniken och i detta fall spelas det in alldeles för fort.

Koka vatten:

Detta klipp var det allra första som vi gjorde i Hej Mötesplats. Då testade Birgitta sina kokkunskaper genom att koka vatten.

Oops spelar vi in?

Ibland kan det vara svårt att veta om kameran går eller inte.

Ett gott skratt:

En tidig presentation av oss.

Efter några omtagningar av vår presentation Hej Mötesplats blir det bara fnitter.

Livet upp och ner 2020:

Filmen är visst upp och ner ska vi vända på oss eller?

Som tur var så var det bara kameran som var upp och ner.

Som också är en tidig inspelning.

Vi önskar er ett gott slut och ser fram emot ett fantastiskt 2021!

Nästa vecka kommer Corina hit. Då ska vi ha kul med Paddan.

Hon ska visa hur man laddar ner appar på paddan.

Vi får en julhälsning från Bjärreds församling. Hälsningen inleds med psalmen 116 – Nu tändas tusen juleljus. Sedan läser Anna Kristiansson, präst i församlingen, ur Lukasevangeliet. 2:1–20. Julhälsningen avslutas med Psalm 114 – Stilla Natt.

Sång: Emma Jonasson, Anders Juhlin, Johannes Antreski

Blåsinstrument: Lovisa och Fredrik Stenberg

Orgel: Isa Malm

Hej och välkommen till ”Hej Mötesplats” julspecial.

I dag är det dan före dan, före dan, före dopparedagen. Tänk snart är det julafton.

Tiden går så himla snabbt, säger Anette. Birgitta säger att hon är nervös. Anette frågar Birgitta om hon tror att jultomten kommer och det tror Birgitta. Margareta undrar om Birgitta varit riktigt snäll och det säger Birgitta att hon varit. Birgitta i sin tur undrar om Margareta och Anette har varit snälla. Margareta drar lite på svaret, men hon tror att hon varit snäll. Anette misstänker att hon får en bit kol i strumpan. Nej hon skojade bara, men alla tre skrattar hjärtligt åt Anettes kommentar.

Ni har kanske lyssnat på adventskalendern, nu är det snart så att ni får reda på julmysteriets avslutning eller upplösning eller förklaring, på den hemliga kalendern, så är det, säger Margareta.

Anette, Birgitta och Margareta hoppas att ni har gillat deras sändningar i höst. Ni kan titta på de gamla avsnitten om och om igen, hur mycket ni vill, säger Anette. Anette fortsätter med att berätta att vi fortsätter med våra sändningar efter nyår och hon hoppas att ni går in och tittar.

Ni får gärna höra av er till oss om det är något ni vill att vi ska sända. Något som ni är särskilt intresserade av. Bara hör av er!

Än finns det lite tid kvar till jul, om ni vill pyssla med Birgitta i Birgittas pysselfilm.

Det ska bli jättekul att visa den säger Birgitta. Anette kontrar med att det har vi ju redan gjort, när det är den 21 december. Det blir skratt i studion, Margareta förklarar att Birgitta bara glömde bort sig. Birgitta säger att så kan det bli eftersom vi spelar in så mycket film, men ni kan se om pysselfilmen igen.

Anette säger att vi kanske kan få till en nyårsspecial också. Och då kanske vi kan få ner Maggan i vattnet igen. Det är kanske lite kallare då, men vi kan göra ett försök. Margareta säger att så länge det inte är is, ska det säkert gå. Nyårsdopp fyller Anette i med. Om bara mina kollegor är schyssta och följer med ner och filmar, så absolut fortsätter Margareta.

Birgitta säger att de får ha dunjacka, mössa, vantar och långkalsonger på.

Det kommer att läggas ut sändningar varje måndag under helgerna också. Så ni kan se oss under jul och nyår med. Det blir nya sändningar och det är ju trevligt.

Margareta säger, hör ni, nu får vi önska alla en god jul, med vår hemmakokta glögg.

God jul från oss till er och Anette vill även önska gott nytt år.

Till er alla från oss alla en riktigt god jul. Alla tre börjar skratta efter julhälsningen.

Anette tycker att vi kanske ska ha ett nyårsavsnitt.

Det blir lite småsnack om missar som gjordes. Anettes nyårshälsning och Birgittas miss med pysselavsnittet. Margareta lutar sig fram mot kameran och säger: Hej är ni fortfarande kvar. Det missade vi. Det här är ju en blooper kontrar Birgitta med. Så är läget säger Anette, ska vi stänga av? Stäng du av säger Margareta och så kollar vi om vi måste göra om filmen eller om vi ska låta er tittare, titta på filmen som den är.

Anette stänger av kameran.

Pyssel nummer 1.

Välkommen till Birgittas pysselstuga! Så här går det till att pyssla på ett ledljus. Birgitta börjar med att limma fast kanelstängerna runt ljuset med hjälp av en limpistol. Tänk på att limmet är varmt och torkar fort. Lägg gärna limpistolen på en porslinstallrik när du inte använder den.

Efter det så limmar Birgitta fast stjärnanis runt om lite här och där. Det blir ett doftljus också eftersom man förknippar kanel och stjärnanisen till jul.

Sedan knyter Birgitta ett grovt band eller snöre runt ljuset som avslutas med en liten rosett. Gå gärna ut i naturen och plocka lite gratis material till ert pyssel. I detta pyssel har Birgitta plockat kastanjer och har lagt på ett glas fat på fot.

Därefter placerar Birgitta ljuset på glasfatet. Det blev ett upplysande pyssel som gick snabbt och enkelt.

Pyssel nummer 2.

Nu ska Birgitta göra ett nytt pyssel på ett liknade ledljus och använda en teknik som heter decoupage. Först så limmade Birgitta fast ett band med lite julmotiv nertill på ljuset.

Decoupage är när man använder servetter och river ut det motiv som man vill använda. Birgitta delar på servetten som oftast är i tre delar. Birgitta använder den översta delen som det är mest tryck och färg på. Birgitta har rivit ut små tomtar från servetten.

Det finns ett speciellt lim som heter decoupage lim som Birgitta ändvänder. Birgitta penslar på lim på ljuset där lilla utrivna tomten ska vara (den utrivna servetten). Lägg på servetten och ta den lilla svampen och dutta på motivet försiktig.

Fortsätt och limma på tomtarna runt om ljuset tills du är nöjd. Fyll gärna på med lim med pensel där du ser att det behövs. Pensla alla motiv två gånger med limmet för en hållbar yta.

Decoupage kan man använda på många olika material som trä, cement, glas med mera.

Till sist tänder Birgitta ljuset och de härliga tomtarna syn. Detta pyssel är också roligt och enkelt att göra.

Pyssel nummer 3.

Nu tänkte Birgitta göra en julgrans med hjälp av en stålgalge och mossa med mera. Birgitta formar galgen till en rund ring med hjälp av Anette. Är det svårt så kan du ta hjälp av några tänger på de ställen där det ska bockas till. Birgitta sparar själva ”upphängningskroken ”till att hänga kransen med.

Birgitta placerar mossa runt ringen och fäster med blomstertråd. Det går bra med annan tråd med, bara den är stark, typ björntråd eller liknade. Det doftar så härligt av skog i” Hej Mötesplats ”studio.

Birgitta vänder på kransen och kontrollerar om det fattas mossa någonstans och lägger till där det behövs. För att få en färgklick i kransen fäster Birgitta lite nypon på kransen. Birgitta fäster tråden genom att linda några varv runt kransen och knyter ett par knutar.

Gå gärna ut i naturen och plocka material till era kransar, samtidigt som ni gör det får ni både lite frisk luft och motion. Som pysslare spar Birgitta gärna gamla dekorationer och pynt ifrån andra projekt. Birgitta hade lite kanel som var på en gammal krans som hon återbrukade till denna krans.

Man kan pynta med vad man vill. Lycka till!

Idag ska ni få lyssna till Gummibandet, vårt kära ”husband”, som vi har på Mötesplats Havsblick. De kommer att spela lite blandade melodier för er, men givetvis ett par julsånger.

Från vänster i bild ser ni Peter Aspe, Lennart Larsson, Gert Holgersson, Svante Olofsson och Kjell-Åke Carlsson.

Här nedan följer titlarna på de melodier som de kommer att spela för er.

Sista melodin är den som alltid spelades inför kaffepausen när det var allsång med Gummibandet på Mötesplats Havsblick. Lennart uppmanar er alla att ta ”en kaffepaus” efter att ni lyssnat till deras spelning.

Inbjudan till Bohuslän, C, först Evert Taube.

En liten fågel, G, Ralf Siegel Jr/Monica Forsberg.

Ett avsked på stranden, A, två verser Jakob Pfeil/Sven Paddock.

Sjömanshjul på Hawaii, C, intro Svante Yngve Stoor.

Rudolf med röda mulen, C, John Marks.

Mössens julafton, D, vers 1, 3 och 5, Alf Pröjsen/Ulf Peder Olrog/Trad.

Grisasnoa, instrumentalt, G, Trad.

En sång om kärlek, C, Erland Dahlgren/Lennart Thanner/Monika Forsberg.

Hjärtats röst, G, Jenny Lou Carsson.

Bjällerklang, D, intro Svante James Pierpoint.

Gamle Svarten, C, Robert L. May.

Dans på Sunnanö, C, Evert Taube.

Den gamla dansbanan, G, Anita Berggren-Hassel.

Vår ”kaffelåt”, C/F Trad.

I det här avsnittet har vi besök av två tjejer från ”Gemensam jul i Lomma". De ska berätta för er vad Gemensam Jul handlar om, men först ska ni få en presentation.

Till vänster har vi Malin som bor i Lomma och till höger har vi Jessica som också bor i Lomma.

Vad är Gemensam Jul i Lomma för något undrar Margareta?

Jessica berättar att det var Malin som förra året drog i gång det här initiativet, att göra något för de som känner sig ensamma på julafton. De var många som kände att det var en bra idé.

Jessica fortsätter att berätta, att förra året ordnade de en julmiddag här på Havsblick. Den blev väldigt lyckad för alla inblandade. Gruppen ville gärna göra något i år med, men de tvingats tänka om.

Margareta frågar vad de tänker göra i år.

Malin berättar då att i stället för att samla ihop folk här på Havsblick, som kommer gruppen att komma hem till intresserade. Det kommer att ske under coronaanpassade former. Ni som önskar att någon ska komma hem med en liten julgåva och önska er god jul, måste anmäla er.

Hur går det till om någon vill anmäla sig, undrar Margareta.

Jessica förklarar att i slutet av filmen och i slutet av den här texten kommer det att finnas kontaktuppgifter till de som ni ska anmäla er till. Ni kan ringa eller mejla. Det går bra att be en anhörig eller någon från hemtjänsten att anmäla er.

Har ni några frågor, så svarar Malin och Jessica gärna på dessa. Detta för att ni ska veta vad ni anmäler er till. Malin fortsätter, de vill verkligen poängtera att tveka inte att höra av er om ni känner att det här är något för er, men att ni behöver mer information. De berättar gärna mer om ni vill veta mer.

Margareta undrar om det är fler än Malin och Jessica som jobbar i gruppen.

Malin berättar att de är många och de var väldigt många redan förra året. Malin blev väldigt positivt överraskad när hon la ut en förfrågan på Facebook-gruppen Lommakoll om det var fler än hon som ville göra detta. Det tog inte många timmar förrän det rasslade till och att det var många som vill hjälpa till och det är likadant i år. Så med andra ord är det fler volontärer än Malin och Jessica som ska ”jobba” på julafton.

Jessica fortsätter berätta, att när de kommer och knackar på kommer de inte att vara så många. De kommer att dela upp sig så att det är två personer som kommer att knacka på och önska god jul och de kommer att ha munskydd på, samt hålla avstånd. De kommer inte att komma in utan stannar i dörren och önskar god jul.

Förra året var gruppmedlemmarnas barn väldigt engagerade och det kan hända att det även i år, är några av barnen hänger med ut och önskar god jul, fortsätter Malin. Jessica flikar in med ”att har ni tur får ni kanske höra en liten sång”. Malins hund kommer att följa med, avslöjar Malin.

Margareta frågar om de kommer bestämma en tid för varje besök?

Jessica svarar att när någon anmäler sig som kommer de att gemensamt bestämma hur det kommer att gå till. Tillsammans kommer vi överens om vad besökarna ska säga och vilken tid de kommer. Malin lägger till att alla kommer att få en så exakt tid som möjligt när besöket kommer, så att ingen ska behöva gå och vänta hela julafton.

Margareta frågar om det nu är någon som tittat filmen och skulle vilja vara volontär tillsammans med, hur gör de?

Malin svarar att de är jättevälkomna att höra av sig.

Ännu vet de inte hur många som kommer att anmäla sig, men de hoppas att det är många som nappar på det. Blir det många så behövs det fler volontärer till julafton. Är någon nyfiken på att hjälpa till, är det bara att höra av sig till Jessica eller Malin.

Det heter Gemensam jul i Lomma, men alla som bor i Lomma kommun är välkomna att anmäla sig.

Margareta undrar varför de gör detta. Malin berättar att julen för henne, är just att man ska vara tillsammans, kunna känna lite värme och få lite kärlek. I år så blir det svårt just med tillsammansbiten. Vi hoppas att detta bara är ett parentes år.

Förra året satsade gruppen på att man ska vara tillsammans och inte behöva sitta själv. Vill man sitta själv är det så klart en sak. Ingen ska behöva ofrivilligt känna sig ensam på julen, känner Malin.

Det är ett fantastiskt initiativ av är, säger Margareta.

Malin och Jessica är eniga om att de lägger inga värderingar i, varför man känner sig ensam. Man kan känna sig ensam av olika anledningar. Även om man är två, ett par som känner sig ensamma, så får man så klart anmäla sig. Detta är viktigt, fliker Malin in med, att ni inte behöver vara en person i hushållet eller så, för att anmäla er. Någon som har barn och sitter själv eller yngre, det spelar ingen roll.

Om ni tycker att det hade varit trevligt om någon kom och hälsade på, så anmäl er.

Tack så mycket tjejer och lycka till!

Anmälan och förfrågningar görs till:

Malin Ekström 0733 52 52 50

Jessica Tranquist 0702 21 56 15

julilomma@framkraft.se

Välkomna till ”Hej Mötesplats” en helt vanlig torsdag med matleveranser. I dag ska ni få hänga med Margareta och Miljan när de delar ut matleveranser.

Margareta börjar med att hälsa God morgon från studion. Hon berättar att när detta spelas in är det en torsdagsmorgon och ni ska få hänga med på en runda från Lomma till Fazers i Kävlinge, tillbaka till Lomma och sedan till Bjärred.

Margareta möter Miljan på en parkering där kylbilen står parkerad. Margareta hälsar Miljan god morgon, som svarar ”God morgon Maggan”.

Margareta frågar Miljan vart de är på väg nu? Då svarar Miljan att de är på väg till Kävlinge för att hämta maten.

Nästa bildsekvens är från Leveransstället hos Fazers i Kävlinge. Tre vagnar med bruna matkassar körs ut till bilen. Miljan och Margareta lastar på matkassarna, in i kylbilen och när det är gjort går färden tillbaka till Lomma.

Första stoppet i Lomma är på Strandvägen. Miljan hoppar in i bilen och letar upp de tre kassar som ska levereas i detta område. När de levererat alla de kassar de hinner med att leverera i Lomma kör de till Solberga och sätter in resterande kassar till hemtjänsten, som sedan kör ut dem.

Nästa tripp går till Bjärred, vi ses i Bjärred.

Nu är vi i Bjärred och solen skiner.

Miljan hoppar in i bilen för att leta upp en kasse med mat, men han har lite svår att hitta. Till slut hittar han den.

Nu har Miljan och Margareta kommit till Jonasgården. De som inte var hemma och kunde ta emot sin matkasse, deras mat lämnas in på Jonasgården och så kör hemtjänsten ut den.

Miljan plockar ut de sista kassarna.

När all mat är levererad, så bjuder Anette Alvarsson på fika.

Margareta säger att det alltid är trevligt att avsluta dagen med fika. I dag bjuder Anette på äpplekaka med vaniljsås. Det är en äpplekaka med flingsalt på.

När Margareta frågar om det är Anette som bakat, så svarar Anette att det är det absolut inte. Utan kollegorna på Café Hans Jonas, som driva av LSS, där är en tjej som älskar att baka. Nu dyker även Miljan upp som undrar om vi inte är klarar med filmningen. Jo nu är vi det.

Idag får vi ta del av mjukisgympa med träningsprofilen Mariana Fleischer.

Vill ni träna mer hemifrån så kan man gå in på Friskis & Svettis hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där man hittar flera olika träningspass som man kan göra när man vill, helt kostnadsfritt.

På grund av covid-19 är besöket av Tina Földes som brukar stå för klädinspirationen på mötesplatserna inställt, i Lomma den 1 december och i Bjärred den 3 december. Vi återkommer med nya datum, så fort vi vet.

Istället visar vi en inspelad modevisning. Tina berättar att i dag ska vi ha modevisning på ett lite annat sätt och att hon har fått hjälp av väldigt kända mannekänger. Mannekängerna är Anette Alvarsson, Birgitta Khullar och Margareta Thulin

Fösta visningen

Margareta är klädd i en rosa tunnstickad tröja i viskos, tröjan finns även i mörkblått och en pennkjol jersey-kvalité.

Birgitta är klädd i rutiga byxor i en jersey-kvalité och en stickad tröja i viskos, som är konjaksfärjad men finns även i svart.

Anette är klädd i jeans, i bomulls-stretch och därtill en blus i vävd kvalité av viskos.

Andra visningen

Margareta är klädd i en vändbar väst i rött och blått, röda jeans i bomullsstretch och en jumper med löv i alla höstens färger.

Birgitta är klädd i en stickad jumper, i bomull och akryl och byxor, i polyester-jersey.

Anette är klädd i en jacka i materialet skifralin, (förr kallades materialet för alcantara), rutiga byxor, mirakelbyxan och en svart topp.

Tredje visningen

Margareta är klädd i en stickad jumper i viskos, polyamid och ull, en jersey-byxa i svart. Byxan finns även i grått och blått.

Birgitta är klädd i en bussarong med gummiband i nederkanten, sandfärgade vida byxor, i polyester-jersey, byxorna finns även i svart och mörkblått.

Anette är klädd i jeans och en tunika i viskos-jersey.

Fjärde visningen

Margareta är klädd i mörkblåa toner, en mörkblå cape med en vintervit jumper under, jumpern finns i mörklila också, därtill mörkblåa byxor i stretchkvalité, den så kallade mirakelbyxan.

Birgitta är klädd i en jersey-jacka, (finns kjol i samma tyg), svarta byxor och en svart topp i bomull.

Anette är klädd i en stickad jacka med rosetter på ärmarna, en svart jerseybyxa och svart topp. Jackan finns i färgerna kamel, som Anette har på sig och mörkblått.

Femte visningen

Anette är klädd i en grön ytterjacka med svarta detaljer, en topp i viskos-jerseykvalité och svarta långbyxor. Jackan är vind- och vattenavvisande med avknäppbar kapuschong. 

Margareta är klädd i en jumper och svarta byxor.

Birgitta är klädd i en svart stickad kofta, vit blus med långa ärmar och en vacker manschett, samt svarta vida byxor.

Sjätte visningen

Birgitta är klädd i mörkblå blus och en mörkblå plisserad byxkjol.

Anette är klädd i en stickad jacka, tegelfärgad, med vackra pärlemoknappar och till den svart topp och svarta byxor.

Margareta är klädd i svart och vintervit jacka i bomull-akryl, svart topp och svarta byxor.

Tina har också herrkläder, men tyvärr ingen modell för dagen. Margareta visar skjorta i blåa toner i bomull-polyesterkvalité, skjortan är strykfri, en cardigan i jersey-bomulls kvalité, här i blått, men den finns även i gröna toner. Cardigan har dragkedja mitt fram och dragkedja vid fickorna.

Anette visar piké-tröja, finns i flera modeller, här i blåa och gråa toner finns även i grått. Mörkblåa byxor, finns i C- och D-storlekar och i färgerna grått och mörkblått. I sidan finns en stretch-funktion, som gör att byxan sitter snyggt.

Margareta visar stretch-jeans-snyggjeans smalare i benen, finns i olika längder.

Finalen

Efter modevisning brukar vi ha en final och ni som varit med tidigare, vet att vi har den bästa finalen, säger Tina.

De tre mannekängerna kommer in. Birgitta är klädd i ett nattlinne med lång ärm, Margareta är klädd i en pyjamas och Anette iförd ett nattlinne med kort ärm.

Tillsammans ger vi er en varm och skön kram, som vi vill att ni ska njuta av tills vi kan ses igen.

Detta avsnitt börjar med ett smakprov av Lena Ströms föreläsning om Rwanda och Uganda på Fritidsgården, Stationen 2 i Bjärred.

Det första vi får höra är lite historik om länderna och om befolkningen. Därefter får vi se ett par bilder på gorillor, som Lena fotograferat.

Nu följer intervjun med Lena Ström. Det är Margareta som intervjuar Lena.

Margareta börjar med att hälsa Lena välkommen och säger samtidigt att det säkert är många som känner igen Lena. Dels från mötesplatserna i Bjärred och Lomma, dels från att hon flänger runt på cykel iklädda blåa kläder i Lomma. Lena brukar nämligen jobba inom hemtjänsten på sommaren.

Vem är då Lena Ström?

Lena är född i Malmö, uppvuxen i Staffanstorp där hon även gått i skola. När det blev dags för gymnasium så blev det Lund. Eftersom Lena inte visste vad hon ville bli, valde hon den längsta utbildningen 4 årig teknisk med inriktning på kemi. För då skulle hon hinna bestämma sig under tiden. Lena berättar vidare att på den tiden fick man en yrkesutbildning på gymnasiet. Lena fick jobb på ett laboratorium och fick där jobba med produktutveckling direkt efter gymnasiet.

Margareta undrar om Lena jobbat med något annat och visst har hon det. Efter att ha läst ekonomi jobbade Lena med försäljning och marknadsföring, inom bl. a mat-, färg- och resebranschen.

Nästa fråga blir då; Hur kom det sig att du blev reseguide? Lena berättar då att efter att suttit inlåst på ett labb, hoppade Lena på en reseledarutbildning. Utbildning var förlagd till Mallorca och varade i 2 månader Lena stannade kvar och jobbade i ett och ett havt år sedan bar det hem till Sverige för vidare studier. Dessutom berättar Lena att hon alltid jobbat internationellt i de jobb hon haft, så resandet har alltid varit en del av hennes liv.

Lena bor och jobbar som guide och reseledare i Syd Afrika, i vinlandet, från oktober till mars/april. Varför blev det så. Lena och hennes man föll pladask för naturen, kulturen, maten, vinet, människorna och klimatet vid deras första resa till Syd Afrika.

Hur kom det sig då att Lena började med sina föreläsningar. Jo det var via hemtjänsten som hade ett projekt som gick ut på att personer som hade hemtjänst skulle komma ut på olika aktiviteter. Den första föreläsningar handlade enligt Lena om Afrikas djur och växter. De fick bl. a se bilder på elefanter och lejon.

Lena Ström kommer att hålla fler föreläsningar på våra mötesplatser framöver. Vi lägger ut alla hennes föreläsningar på vår hemsida.

Finns det länder du som du inte har besökt och som du vill besöka? Lena svarar då att världen är full av osedda ställen. Albanien och Azerbajdzjan är länder som hon vill besöka. Svalbard med sina isbjörnar är ett annat ställe Lena också vill åka till. Föreläsningen om Svalbard och isbjörnarna ser nog många fram emot att få ta del av. Australien och Nya Zealand är länder som Lena också vill besöka.

Nu är vi i slutet året, vad har du Lena för planer för sista delen av året? Lena har en önskan av hela sitt hjärta att coronan ska hålla sig så, att hon kan få åka ner till Syd Afrika och fira jul och nyår.

Vi hoppas att Lena kommer i väg, så hon kan komma tillbaka med nya spännande föreläsningar.

Vi tackar Lena så mycket för att hon tog sig tid att ställa upp på denna intervju.

Margareta Thulin, Anette Alvarsson och Birgitta Khullar hälsar välkomna.

Margareta är samordnare på Mötesplats Havsblick i Lomma, Birgitta är samordnare för Träffpunkterna i Kommunen och Anette är samordnare på Mötesplats Bjärred.

På grund av pandemin är kommunens mötesplatser stängda och istället för att ni kommer till oss kommer vi till er via datorn, ipaden eller telefonen. På den här sidan kommer vi att lägga ut ett avsnitt varje måndag klockan 15.00. Avsnitten kan handla om allt mellan himmel och jord. Det kan vara information, underhållning, intervjuer, pyssel och massor av annat.

Nästa vecka har vi bjudit hit Lena Ström. Lena har varit på mötesplatserna och haft föreläsningar och vinprovningar och många känner säkert igen henne. Vi kommer få ett smakprov ut hennes föreläsning om Rwanda och Uganda och också en liten intervju.

I avsnittet den här veckan följer vi med Margareta ner på T-Bryggan i Lomma för ett dopp i havet. Vattnet är 11 grader, solen skiner och Anette står på bryggan iförd dunjacka och tycker att det kallt eftersom det blåser. Margareta lägger sig på rygg i vattnet och simmar ett par tag. Hon reser sig upp och gör samma sak en gång till. Sedan är det dags att gå upp ur vattnet.

Avsnittet avslutas med fina höstbilder från dammarna vid Havsblick.

Behöver du hjälp för att ta del av programmet? Kontakta gärna oss.

Anette Alvarsson på Mötesplats Bjärred, tel. 0733-41 15 99

Margareta Thulin på Mötesplats Havsblick, tel. 0733-41 14 49

Birgitta Khullar på Träffpunkterna i Bjärred och Lomma, tel. 0733 41 15 96

  • Ingen giltig användare vald.

Sidansvarig: Margareta Thulin
Senast uppdaterad: