Inför budget 2025

Budgetförslaget för 2025 samt plan för ekonomin för åren 2026–2028 behandlas av kommunfullmäktige den 24 oktober. Här presenteras förordet:

Vi ställer om och rustar för framtiden!

Budget 2025 präglas av två stora utmaningar. Dels växande demografiska förändringar, dels ett sannolikt införande av ett nytt kommunalt skatteutjämningssystem.

Under 50 år har befolkningen i Lomma kommun vuxit. Antalet nyfödda har varit fler än antalet avlidna och inflyttningen har varit större än utflyttningen. I de nytillkomna bostäderna har inte minst barnfamiljer flyttat in. Under dessa år har vi byggt nya för- och grundskolor och anställt fler medarbetare. Vi har skjutit till resurser för att täcka ökade kostnader för lokaler och personal, så att vi har kunnat behålla samma nivå på resurser per elev. Kommunens satsningar har till stor del finansierats genom ökade intäkter från det kommunala skatteutjämningssystemet. Kommuner med många barn kompenseras, medan de med färre barn får mindre pengar – i ett kommunalt finansierat nollsummespel. Tilläggas bör att de allra flesta kommunerna i Sverige, dock inte Lomma, får stora statliga stöd i inkomstutjämningen varmed de flesta kommuner gynnas av skatteutjämningssystemet totalt sett. Allt i syfte att alla kommuner ska ha samma ekonomiska förutsättningar, före beslut om skattesats.

Demografiska förändringar

Lomma kommun är nu i en situation där förutsättningarna väsentligen har förändrats. Födelse- och inflyttningsnettot i Lomma kommun är negativt och i de nytillkomna bostäderna flyttar det inte längre in en lika stor andel barnfamiljer som tidigare. Antalet barn i för- och grundskola minskar drastiskt och därmed minskar också intäkterna från kostnadsutjämningen. För att upprätthålla samma nivå på resurser per elev behöver vi således minska lokal- och personalkostnaderna. Detta är en smärtsam men helt nödvändig anpassning.

Inte minst lokalkostnaderna behöver minska för att upprätthålla en god kvalitet i undervisningen. Något som också Sveriges kommuner och regioner (SKR) tydligt signalerar till alla de kommuner i Sverige som är i en liknande situation.

Därutöver behöver skolverksamheten organiseras på ett sådant sätt att vi använder de professionella resurserna på bästa tänkbara sätt. Återigen med motivet att upprätthålla en god kvalitet i undervisningen.

De demografiska förändringarna har motsatt påverkan på resurstilldelningen till socialnämnden. I takt med att antalet personer över 65 år ökar i kommunen ökar även kommunens intäkter via utjämningssystemet. Det innebär att socialnämndens budget kan förstärkas med 14,2 mnkr för år 2025 för att sedan fortsätta att växa till en ökad ram med 41,7 mnkr för år 2028. För att sammanfatta det kommande omställningsarbetet: socialnämnden tilldelas nästan lika mycket extra resurser som barn- och utbildningsnämnden förlorar under de kommande fyra åren, baserat på förändringar i befolkningen.

Skattutjämningssystem

Den andra stora utmaningen är ett förslag till nytt kommunalt skatteutjämningssystem som riksdagen förväntas ta ställning till under 2025.
Sammantaget bedöms Lomma kommun ha väldigt goda förutsättningar eftersom Lomma är en liten kommun till ytan, belägen nära en storstad, tätbefolkad och med en socioekonomiskt stark befolkning. Mot denna bakgrund medför utredarnas förslag att Lomma blir den kommun i landet som får största försämringarna per invånare i utjämningssystemet. Totalt rör det sig om drygt 50 mnkr i minskade intäkter per år.

Förändringen är tänkt att införas successivt från och med 2026 och vara fullt infört 2031.

Det borgerliga styrets bedömning är att denna permanenta intäktsförsämring inte bör mötas med temporära försämringar av det budgeterade resultatet. Inte heller bör vi använda oss av tidigare års resultatöverskott. Båda dessa sätt vore att skjuta problemen framför sig och leder dessutom till en ökad låneskuld och därmed högre räntekostnader. Den permanenta försämringen av skatteintäkter bör inte heller, menar styret, i första hand mötas med en skattehöjning. Vi bör snarare förhålla oss till att vi har goda förutsättningar och att detta bör avspegla sig i den politiskt beslutade kostnadskostymen.

Vi bör enkelt uttryckt kunna driva de lagstadgade verksamheterna med hög kvalitet till en lägre kostnad per elev/äldre än många andra kommuner. Detta gör vi för övrigt redan, inte minst inom skolverksamheten.

God ekonomisk hushållning

Trots dessa stora utmaningar finns det ljuspunkter i föreliggande budget. Både år 2025 och 2026 ser ut att bli goda år ur ett ekonomiskt perspektiv. Sveriges ekonomi förväntas gå bättre och därmed öka skatteintäkterna. Inflationen har framgångsrikt bekämpats och är nu tillbaka på den nivå som Riksbanken eftersträvar, vilket påverkar kommunens pensionskostnader positivt. Som en följd av minskad inflation har även räntorna börjat gå ned och förväntas fortsätta nedåt, vilket påverkar kommunens räntekostnader. Överlag är
kommunens ekonomi god, med en god soliditet.

Helt centralt, dock, är att inte låta driftskostnaderna öka mer än marginellt under 2025 och 2026, då åren därefter ser mycket tuffa ut. Det är helt enkelt inte god ekonomisk hushållning att i detta läge lägga ut resurser till de personaltunga nämnderna, och därmed anställa fler medarbetare under två år, för att sedan behöva dra ned på verksamheterna.

Snarare är det viktigt att ”hålla i resultatet” så att vi i den bästa av världar slipper sjösätta de besparingar som finns inlagda i budget för år 2027 och 2028 på sammanlagt 55 mnkr.

Vi förespråkar, sammantaget, långsiktig stabilitet framför kortsiktiga satsningar som innebär att problem skjuts på framtiden och ökar de nästkommande årens behov av drastiska förändringar.

Likt förra året vill jag påminna om värdet av att vi tillsammans (politiska partier, anställda och medborgare) tar oss an de ovan beskrivna utmaningarna medelst det goda samtalet. Lämpligen har vi olika syn på hur vi ska möta utmaningarna, men alltid med föresatsen att skapa konstruktiva sakpolitiska diskussioner för Lomma kommuns bästa!

Robert Wenglén, kommunstyrelsens ordförande