Några tankar inför det nya året!

Det finns små och stora beslut inom kommunpolitiken. De riktigt stora besluten är oftast kopplade till samhällsbyggnadsfrågor. De har stor påverkan på hur samhället utvecklas i många olika avseenden, men är också svåra att återställa eftersom denna typ av beslut ofta låser upp markanvändningen och markägandet under lång tid.

Att kommunpolitikerna i Lomma valde att i huvudsak möjliggöra friliggande villor i samband med det så kallade miljonprogrammet för 50 år sedan är ett sådant beslut. Vi blev en kommun med många barnfamiljer, moderna skolor, rikt föreningsliv och hög sysselsättning, även om de flesta i arbetsför ålder hade sitt arbete i en annan kommun. Att kommunpolitiken valde att omvandla ett gammalt industriområde till bostäder i vad vi nu kallar Lomma hamn är ett annat sådant exempel. Läget, den tätare bebyggelsen och de nya bostadsformerna tilltalade många nya invånare, vilket i sin tur bidrog till en ökad efterfrågan på bostäder, handel och service i hela Lomma tätort.

Båda dessa beslut har påverkat befolkningsutvecklingen starkt, bidragit till den kommunala ekonomin och till att samhället erbjuder bra mycket mer för medborgarna än vad det gjorde för drygt 50 år sedan. Kommunen har blivit mer attraktiv och bostadspriserna har gått upp. Framför allt har de nya invånarna, ofta barnfamiljer, tillfört samhället ny kraft och nya perspektiv.

Samhällsbyggnadsfrågorna är, menar jag, också i centrum för de stora nutida utmaningarna. Likt många andra kommuner står Lomma kommun inför fyra stora utmaningar:

1. Den kommunala ekonomin,
2. kvalitetsutveckling i verksamheterna,
3. kompetensförsörjning, samt
4. miljö- och klimatanpassning.

Låt mig ta dem en och en:

Den kommunala ekonomin

Likt medborgare drabbas även Lomma kommun av en högre inflation. Högre priser på el, lån, livsmedel och byggmaterial har stor påverkan på den kommunala ekonomin. Inflationen driver dessutom omgående kostnaderna för pensionsavsättningar. Inom kort slår även inflationen på kommunens största kostnadspost, lönerna. Samtidigt ser prognoserna för Lommas skatteintäkter inte så ljusa ut. De beror huvudsakligen på två variabler: antalet arbetade timmar i Sverige och Lommas demografi. Om Sverige går bra ökar skatteintäkterna till Lomma. Om vi blir fler invånare i Lomma ökar våra skatteintäkter.

Den första variabeln kan vi från Lommas håll bara marginellt påverka och den globala ekonomin ser ut att gå mot en lågkonjunktur. Den andra är lättare. Det handlar om att möjliggöra fler bostäder och på så sätt bygga ett mer ekonomiskt robust samhälle.

Kvalitetsutveckling i verksamheterna

Förskola, grundskola och gymnasium står för mer än hälften av kommunens kostnader och en ännu större andel av kommunens anställda. Efter många år av ökande antal barn i för- och grundskola har de senaste åren antalet barn i förskolan planat ut och i vissa fall minskat. Inte minst i Bjärred. Eftersom kommunens skatteintäkter är kopplade till antalet barn har vi, likt många andra kommuner, valt att koppla resurstilldelningen till Barn- och utbildningsnämnden till antalet barn. Blir man fler barn på en skola får rektor mer resurser att fördela, och vice versa.

Utmaningen ligger i att det nästan alltid är lättare att hantera en tillväxt än en nedgång i antalet barn och resurser. Lagen om anställningsskydd gör exempelvis att det tar tid att anpassa organisationen till volymminskningar. En elev mindre i en klass kräver dessutom fortsatt en lärare och en klass behöver ett klassrum oavsett antal elever i klassen. På motsvarande sätt medför en volymökning ofta att de fasta kostnaderna per barn minskar, vilket ger ekonomiskt utrymme för olika former av kvalitetsutvecklingsarbete. I så måtto påminner för- och grundskola om företag. Vi behöver helt enkelt tillskapa nya bostäder för barnfamiljer för att säkerställa robusthet, kvalitet och fortsatt kvalitetsutveckling i kommunens skolor.

Kompetensförsörjning

Under 2020-talet kommer de stora barnkullarna från 1940-talet att bli över 80 år. Enligt SCB kommer antalet invånare över 80 år att öka med 50 % under detta decennium. Detta medför ett kraftigt ökat omsorgsbehov. Samtidigt ökar den arbetsföra befolkningen bara med 3 %. Om offentlig sektor fortsätter att arbeta enligt dagens arbetsmetoder kommer den att behöva allt nytillskott på arbetsmarknaden. Det vore inte bra för det privata näringslivet. Framför allt kommer det inte att hända. Så attraktiv är tyvärr inte offentlig sektor. För Lommas del lär lärarbristen bli en viss utmaning, men den största utmaningen lär äldreomsorgen stå inför.

Bristen på sjuksköterskor och undersköterskor är stor. Många av de som arbetar inom äldreomsorgen i Lomma bor inte i kommunen. Då blir arbetsvillkoren än viktigare för att lyckas med kompetensförsörjningen. Inte minst blir arbetsmiljöarbetet, i vid bemärkelse, viktigt. Att vi har chefer som har förmåga att rekrytera rätt kompetens och leda och organisera arbetet på ett sätt som underlättar och skapar struktur i medarbetarnas arbete. Här krävs bland annat kunskaper i ledarskap, ekonomi, schemaläggning, HR och kommunikation. Detta är i sig en stor och aktuell utmaning.

En annan viktig del av att vara attraktiv som arbetsgivare handlar om att skapa goda förutsättningar för kommunens medarbetare att ta sig till arbetsplatsen. På ett sätt som både är tidseffektivt och medger ett hållbart resande, samt en trygg trafik- och livsmiljö för oss som bor här. Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv kan detta handla både om att förlägga arbetsplatserna för dessa verksamheter kollektivtrafiknära samt att fortsatt investera i utbyggnad av kollektivtrafik.

Miljö- och klimatanpassning

Det står inte Lomma fritt att göra som man vill när det kommer till miljö- och klimatanpassning. Det finns globala överenskommelser och EU-regler som Sverige varit en del i att anta. Av dem följer nationella mål och lagstiftning som inte minst Länsstyrelsen har att följa upp att kommunerna efterlever. Enkelt uttryckt har vi till exempel krav på oss att värna jordbruksmark för att hantera behovet av livsmedelsproduktion. Vi har även att värna den biologiska mångfalden, strandskyddet och allmänhetens tillträde till kusten kopplat till bland annat riksintresset för kustzon. Vi behöver hantera risken för stigande havsnivåer och översvämningar kopplat till extremväder. Därutöver ska vi även eliminera utsläppen av fossila bränslen.

Alla dessa aspekter påverkar hur och var samhället bäst utvecklas. Det bostadsförsörjningsansvar som åligger kommunen måste därför hanteras på ett genomtänkt och välavvägt sätt som säkerställer att marken används till det ändamål den bäst lämpar sig för och på ett effektivt sätt.

Vägen framåt!

Givet ovanstående utmaningar och fördelarna med en befolkningsutveckling där vi återkommande ger möjlighet för nya barnfamiljer att flytta in, pekar sakkunskapen inom samhällsbyggnad mot att förtätning i kollektivtrafiknära lägen är gynnsamt ur många olika attraktivitets- och hållbarhetsaspekter. Dessutom efterfrågar unga barnfamiljer, som kan tänka sig att flytta till Lomma kommun, allt oftare en yteffektiv bostad, med en mindre trädgård, och med närhet till handel, service och kollektivtrafik inom gång- eller cykelavstånd. Dels av ekonomiska skäl, dels för att man anser att för miljö- och klimatfrågorna är viktiga.

Att vi bygger lite tätare och mer på höjden, är inget nytt fenomen. Så har skett gradvis under hela 1900-talet. Med hjälp av tre tågstopp i kommunen, fler cykelvägar och supercykelstråk, samt förhoppningsvis en bättre kollektivtrafik med buss skapas det också bättre förutsättningar för hållbart resande. Inte minst skapar det förutsättningar för ett bättre markutnyttjande.

Av många skäl ser jag även anledning till att skapa fler arbetstillfällen i kommunen. Det bidrar till Sveriges ekonomi och till ett levande attraktivt samhälle. Personligen ser jag fram emot hotellet vid fyrkantsdammen, Bjärreds vångar, förtätningen vid Lomma centrum, omvandlingen av Norr Vinstorp, samt nya företag längs E6 och i Alnarp. Över lag lyfter forskarna fram vad som kallas 15-minutersstaden som den samhällsbyggnad som är mest attraktiv och hållbar. Att vi inom 15 minuter från hemmet kan nå de viktigaste platserna; jobbet, skolan, mataffären, kultur, idrott och natur.

Jag har full förståelse och respekt för att alla inte delar min bild av hur kommunen bör utvecklas vad gäller samhällsbyggnad. Att man trivs och tycker att det är bra som det är och inte vill att det som är bra ska förändras. För att komplicera det ytterligare tycker vi människor dessutom olika om byggnaders estetik. Huruvida de smälter in. Om de är för höga eller låga, för fyrkantiga eller runda.

Min poäng är att samhällsbyggnad behöver anpassas till förändringar i omvärlden. Att bygga som vi gjorde på 60- och 70-talet är inte längre socialt, ekonomiskt eller miljömässigt hållbart. Det rimmar dessutom illa med aktuell forskning om attraktiva platser. Med det sagt är jag ändå väldigt glad för att kommunen erbjuder många bostäder som tillskapats under en tid då andra samhällsbyggnadsideal rådde. Det innebär att vi får en bra blandning av bostäder och att man därmed kan välja det man själv föredrar!

Med dessa ord vill jag tacka för fortsatt förtroende som kommunstyrelsens ordförande och önska alla ett gott slut och ett gott nytt år!

Robert Wenglén