Lomma kommun

E-tjänster

Use Google to translate the web. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

En av havets sommargäster

Det är på sommaren som vi stöter på öronmaneten här i bukten. Men var är de på vintern? Maneten har en komplicerad livscykel med flera olika stadier. Den lever en stor del av sitt liv som polyp, en halv centimeter stort utskott som sitter fast på havsbottnen. På hösten skivas toppen av polypen av och varje liten skiva blir en medusa, den livsform som vi känner igen som en manet. Medusan är bara centimeterstor under vintern men växer till när våren kommer. Maneten lever mindre än ett år som medusa medan själva polypen kan vara flerårig.

I Lommabukten träffar vi främst på öronmaneten men i sällsynta fall kan även brännmanet och kompassmanet leta sig ner i sundet. Brännmanet (Cyanea capillata) och kompassmanet har tentakler som fungerar som fångstarmar när maneten fångar sin föda. Man känner lättast igen öronmaneten på dess karaktärisiska "öron" fyra röda eller ljusrosa bruna kransar av celler som lyser igenom den sköra kroppen. Detta är inga öron utan manetens könsorgan. På matsedeln står planktonalger, fiskyngel, hoppkräftor och encelliga djur. Även öronmaneten (Aurelia aurita) har tentakler eller fångstarmar men de är mycket korta och för människan känns de inte.

Nässeldjur?

Maneter tillhör gruppen nässeldjur (Cnidaria). Det som karaktäriserar denna grupp är just förekomsten av nässelceller. Hos exempelvis brännmaneter blir detta väldigt uppenbart för just människor, men framför allt för djur som råkar ligga på manetens meny. En nässelcell är en oval kula med högt tryck i, som plötsligt kan skjuta ut en lång tentakel, och spruta in gift. Några maneter har så starkt gift att de kan döda människor.

De vanligaste nässeldjuren i havet är hydror, havsanemoner, koraller och maneter. Nässelcellerna ligger samlade i långa eller korta tentakler, som hänger ut från manetens undersida. Resten av maneten i denna livsform utgörs av två lager av celler, som i sin tur utgör insida och utsida. Mellan dessa lager av celler finns andra celler som utgör medusans kropp. Hela maneten är ganska skör och går lätt sönder om den skulle kollidera med något, den har ett så kallat hydrostatiskt skelett (ett vattenfyllt skelett).

  • Ingen giltig användare vald.

Sidansvarig: Helena Björn
Senast uppdaterad: 2017-03-01